Svensk forskning har haft en svag utveckling inom genombrottsforskning under de senaste 20 åren jämfört med mera framgångsrika  länder  i Europa.

Det framgår av rapporten ”Fostering Breakthrough Research: A Comparative study” från KVA . Den diskuterades under ett möte på Uppsala universitet den 30 januari.  Rapporten är gjord av Mats Benner professor i forskningspolitik  vid Lunds universitet och Gunnar Öqvist, tidigare ständig sekreterare, KVA.

De menar att rapporten måste bli en larmklocka som ska tas på allvar om Sverige ska förbli en forskningsnation i den högsta divisionen.

Författarna konstaterar att Sverige hamnar på efterkälken när det gäller genombrottsforskning jäm­fört med länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz.

Deras analys visar att det finns  tydliga systemskillnader mellan forskningsorganisationerna i Sve­rige och de nämnda  länderna.

-I Danmark satsar universiteten mer på unga forskare. Dessutom har dessa större frihet att pröva på nya forskningsområden, sa Mats Benner.

I Schweiz tar lärosätena fullt ansvar för forskarna över en längre tid. Där är olika forskningsområ­den uppdelade  mellan universiteten.

-I Schweiz har universiteten en gemensam kultur när det gäller förväntningarna på forskningen, sa Mats Benner.

Författarna är kritiska till att Sverige betonar samverkan med omgivande samhälle och näringsliv li­ka myck­et som utbildning och forskning.

De menar att sådan samverkan är förvisso viktig och även av betydelse  i de mera framgångsrika länderna men det är inte ett primärt mål för alla typer av universitet och akademiska miljöer.

-Sverige har betydande inslag av s k sektorsforskning inom det akademiska systemet , där relevan­sen ofta sätts före vetenskaplig kvalitet, sa Mats Benner. 

I de mera framgångsrika länderna förfogar universiteten över merparten av resurserna. I Sverige och Finland står externa finansiärer för merparten av forskningsfinansieringen.

Gunnar Öquist hävdade att de svensk universiteten är för traditionella i sin organisation. De största bristerna finns på institutionsnivå.

-Resurserna måste hamna där de hör hemma, dvs på universiteten. Den svenska forskningsorgani­sationen behöver brytas upp och organiseras mer efter målbilder.

Gunnar Öquist efterlyste större forskarrörlighet. Sverige måste etablera ett rekryteringssystem som är internationellt konkurrenskraftigt. Stärk det akademiska ledarskapet:

-Det är det universiteten som ska hålla i rekryteringen av forskare. Idag är det inte sällan externa aktörer som avgör vilka forskare som engageras.

­ -Utopi eller möjlighet? Det är definitivt en möjlighet men ingen lätt väg att gå. Det kommer att ta tid, sa Gunnar Öquist.

Forskare och doktorander från Uppsala universitet, samt en representant för regeringen och opposi­tion var inbjudna till mötet för att  kommentera rapporten.

Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, höll med om flera av slutsatserna i rapporten.

-Det är ett misstag att använda anslag från Vetenskapsrådet  för att ”täcka” lönerna. Det behövs na­tionella rekryteringssystem för unga forskare,  sa Karin Forsberg Nilsson

Sven Widmalm, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, menade att KVAs rapport gav en bra beskrivning av situationen men hade problem med analysmetoden (bibliometri).

-Rapporten ger legitimitet åt analysen men den är inte tillämpbar inom alla forskningsområden, sa Sven Widmalm.

Jenny Ehnberg, doktorand vid teologiska institutionen samt ordförande för Doktorandnämnden vid Uppsala studentkår var kritisk till förslaget att minska antalet doktorander.

-På min institution vore det problematiskt med färre doktorander. Vi är redan så få, sa Jenny Ehn­berg.

Riksdagsledamoten Thomas Strand (S) beskrev KVAs rapport som intressant. Ledarskap, forsk­ningsfokus, rekrytering och genusperspektiv är forskningsfrågor som partiet har på agendan.

-Vi vill inte styra forskningen för mycket men däremot vill vi utveckla samarbetet, hitta nya kopp­lingar  mellan akademi och industri.

Peter Honeth (FP), statssekreterare, utbildningsdepartementet , var positiv till  analysen och flera av förslagen till åtgärder i KVAs rapport. De stämmer väl överens med forskningspropositionen.

-Vi vill ha ett utvärderingssystem  för forskare på individnivå och att det akademiska ledarskapet inriktas mer mot forskningsutveckling.

Dessutom ville han ha mer internationell rekrytering av forskare på alla nivåer och att befordrings­gången för yngre forskare förbättras.

-Vi vill inte ha långa visstidsanställningar. Det kollegiala rekryteringssystemet som det tillämpas på svenska universitet behöver dessutom förändras, sa Peter Honeth.

/Kenneth Leverbeck

maj 2013