Det visar publikationen Feltolkad folkopinion – en undersökning om politikernas förhållande till forskningspolitiken.

Skriften presenterades nyligen på seminariet Man kan vinna val på forskningsfrågor, arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Enligt organisationens undersökning tror flertalet riksdagsledamöter att väljarna är ointresserade av forskningsfrå­gor.

Den största andelen riksdagsledamöter som nämner forskningsfrågor som viktiga finns inom Cen­terpartiet. Lägst andel hittas inom Vänsterpartiet.

– I sin iver att gå väljarna till mötes engagerar sig politiker allt mindre i forskningspolitiken, sa Emil Görnerup, redaktör för skriften och forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Det är samtidigt som forskningsintensiteten, mätt som andel av BNP, under de senaste decennierna stadigt har minskat.  Sverige har gått miste om forskning för mångmiljardbelopp varje år.

Det är industrins forskning som står för huvuddelen av den här minskningen. De offentliga forsk­ningsinvesteringarna har däremot varit stabila.

Omvärldens intresse för svensk forskning har inte minskat under senare decennier. Svenska fors­kare citeras lika mycket som för 20 år sedan.

-Det här visar att Sverige inte har blivit sämre som forskningsnation. Det är omvärlden som har bli­vit bättre, sa Emil Görnerup.

Enligt Håkan Mogren, tidigare vd för Astra, beror problemen inom forskningen på att många elever redan i grundskolan väljer bort naturvetenskapliga ämnen.

Leif Johansson, styrelseordförande AstraZeneca varnade för utflyttningen av forskningen ifrån EU-länderna på grund av bristande kompetens hos medborgarna.

Håkan Mogren menade att Sverige inte är så attraktivt land att flytta till för utländska forskare, sett från ett klimat-, skatte- och löneperspektiv.

-Vi måste känna av konkurrensen in på bara huden, sa Leif Johansson, och jämförde med forsknings­utvecklingen i flera länder i Asien.

– Sverige utbildar inte tillräckligt med ingenjörer. Vi skulle behöva importera fler ingenjörer från de utomeuropeiska länderna.

Både Håkan Mogren och Leif Johansson betonade att forskningens betydelse för samhällsutveck­lingen måste lyftas fram mer på politisk nivå.

De menade att forskningspolitik handlar om långsiktiga frågor, som sträcker sig över valperioderna, och de måste präglas av samförstånd i samhället.

-Gårdagens forskning finansierar framtidens forskning. Väljarna förstår det här resonemanget bättre än politikerna, sa Leif Johansson.

Riksdagaledamöterna Ibrahim Baylan (S) och Acko Ankerberg Johansson (KD) höll med om att forskningsfrågorna är viktiga och att de behöver lyftas fram bättre.

Acko Ankerberg Johansson menade att vi måste skapa nya arenor för att förklara sambanden, exem­pelvis vilken betydelse forskningen har haft för utvecklingen inom vården.

Ibrahim Baylan talade också om behovet av samsyn och samverkan inom både politik och samhälle och vikten av att lyfta forskningsfrågorna till ministernivå.

Kenneth Leverbeck

publicerad den 25 september 2013