EU-kommissionen har förnyat användningen av glyfosat i tio år. Beslutet, som kommer efter en omfattande vetenskaplig utvärdering av miljö- och hälsorisker, innebär att lantbrukare kan fortsätta använda växtskyddsmedel med glyfosat.

Glyfosat är världens mest använda verksamma ämne i växtskyddsmedel. År 2022 var den totala försäljningen i Sverige 853 ton. Det innebär en ökning från 807 ton år 2021.

Det används bland annat mot ogräs inom lantbruket och användningen är omgiven av villkor. I Sverige får till exempel inte växtskyddsmedel med glyfosat användas inom lantbruket före skörd av spannmål och inte heller i hemträdgårdar eller kolonilotter.

EU-kommissionens beslut fattades efter att den inte lyckats uppnå en kvalificerad majoritet mellan medlemsländerna för sitt förslag i omprövningskommittén den 16 november 2023. Därmed blev EU-kommissionen tvungen att själv fatta beslut om ett godkännande före den 15 december 2023 då det nuvarande godkännandet för glyfosat löpte ut.

Källa: Kemikalieinspektionen 30 nov 2023

Årets Antarktisexpedition, organiseras av Polarforskningssekretariatet. En grupp forskare söker svar på frågan om Antarktis framtida utveckling i ett allt varmare klimat. En del av svaret kan finnas i berggrunden och i flyttblock som inlandsisen har fört med sig.

Den största osäkerheten i IPCC:s prognos om havsnivåförändringar är hur mycket smältande inlandsisar bidrar till höjningar, och speciellt inlandsisar på Antarktis..

– Att få bättre kontroll på detta är viktigt för samhället i stort, och speciellt för kustnära samhällen, säger Arjen Stroeven, Han är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, och forskningsledare för projektet MAGIC-DML.MAGIC-DML.

Begreppet står för ”Mapping, Measuring and Modelling Antarctic Geomorphology and Ice Change in Dronning Maud Land”, Det är ett internationellt samarbete mellan forskare från bland annat Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Deras gemensamma intresse är att studera variationer i de antarktiska inlandsisarnas tjocklek och dynamik.

Forskarna söker svar på frågan hur fort, och när, som inlandsisens yta har förändrats i geologisk tid. Forskarna testar hypotesen att isen växer till på höjden och smälter bort längs havskanten under globala värmetider (interglacialer) samt det motsatta förhållandet – att den krymper i höjd men växer till längs havskanten under globala kalltider (glacialer).

– Detta kan vi simulera genom datormodeller men de måste kalibreras mot kunskap från fältstudier. En sådan ”kalibrerad” datormodell ger de bästa förutsättningarna för att kunna prognostisera hur Antarktis kommer att utvecklas i ett varmare framtida klimat, säger Arjen Stroeven.

De områden som ska besökas i Antarktis är Mannefallknausane, Heimefrontfjella, och Vestfjella. De tre forskarna kommer färdas upp till 30 mil från forskningsstationen Wasa med hjälp av skoter. Matlagning och övernattning sker i arkar. Det är första gången som Arjen Stroeven och hans två kollegor bor i dessa.

– Arkarna gör övernattningarna säkrare och bekvämare. Vi har värme och kan laga mat och ladda elektroniken inomhus. Det går också snabbare att få lägret i ordning och att plocka ner det, säger Arjen Stroeven.

Källa: Stockholms universitet

Högfrekventa terahertz vågor tillsammans med en aerogel kan ha stor potential inom bland annat röntgenteknik, radiokommunikation och rymdforskning.

Forskare vid Linköpings universitet har visat att terahertzvågor kan påverkas när de släpps igenom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer. Det här är en viktig egenskap för att använda terahertzvågor inom olika områden.

Forskarna har utvecklat ett material vars absorption av terahertzsignaler kan slås av och på genom en redox-reaktion. Materialet är en aerogel, som är ett av världens lättaste fasta material.

Aerogelen är som ett justerbart filter för terahertzvågor. I ena läget kommer den elektromagnetiska signalen inte absorberas och i det andra läget kan den det.

– Den egenskapen kan vara användbar för långväga signaler som från rymden eller radarsignaler, säger Shangzhi Chen, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Forskarna använde en ledande polymer(PEDOT:PSS) och cellulosa för att skapa sin aerogel. De har dessutom utformat aerogelen för tillämpningar utomhusbruk. Gelen är både vattenavstötande (hydrofob) och kan frostas av med hjälp av solens värme.

Ledande polymerer har många fördelar jämfört med andra material som använts för att skapa justerbara material. Bland annat är de biokompatibla, hållbara och har en stor förmåga att kunna justeras.

Aerogelerna i den här forskningsstudien är elastiska. Det innebär att den kan återta formen efter varje tryckning. Reglerbarheten kommer från möjligheten att ändra laddningstätheten i materialet.

Den stora fördelen med cellulosa är en relativt låg produktionskostnad jämfört med andra liknande material. Det är dessutom ett förnybart material vilket är nyckeln till hållbara tillämpningar.

Källa: Linköpings universitet 20 december 2023

2023-12-11

På initiativ av Tysklands standardiseringsorganisation, DIN, har en ny europeisk kommitté för sällsynta jordartsmetaller skapats.

Den ger europeiska experter en plattform för att främja hållbarhet, spårbarhet och återvinning kopplat till standardisering av sällsynta jordartsmetaller. Samtliga röstberättigade länder var överens om att genomföra förslaget.

I november genomförde CEN/TC 472 Rare Earth sitt allra första möte. Kommittén ansvarar för standardisering inom gruvdrift av sällsynta jordartsmetaller, koncentration, extraktion, separation och omvandlingen av användbara material inklusive oxider, salter, metaller, legeringar, etcetera – samtliga är viktiga komponenter i tillverknings- och produktionsprocessen.

Arbetet leds av DIN och ordförande är Dr. Michael Haschke, med mer än 25 års erfarenhet inom området.

Förutom testmetoder och terminologi kommer aspekter som hållbarhet, spårbarhet och återvinning att behandlas. Den europeiska kommittén kommer även att följa aktiviteterna inom den globala motsvarigheten, ISO/TC 298 ”Rare Earth”, som drivs av Kina.

Sällsynta jordartsmetaller är ett viktigt område för Sverige, inte minst sedan man upptäckt att Europas största fyndighet finns i Kiruna.

-Jag vill uppmana svenska experter att gå med i SIS kommitté för Innovationskritiska metaller och mineraler, för att därigenom ha möjligheten att följa och påverka utformningen av internationella standarder inom området, säger Farnia Wuolo, projektledare på SIS.

Källa: SIS, Svenska Institutet för standarder

Svenska institutets undersökning av Sverigebilden i Mellanöstern, Nordafrika och Asien visar att koranbränningar och felaktiga budskap om att den svenska staten kidnappar muslimska barn har bidragit till en försämrad bild av Sverige.

Dock har fler fortsatt en positiv uppfattning om Sverige än en negativ. Hög livskvalitet och engagemang i miljöfrågor anses vara landets främsta styrkor.

Svenska institutet har undersökt hur Sverige uppfattas av allmänheten i ett antal länder i Mellanöstern och Asien mot bakgrund av det senaste årets händelser med bland annat koranbränningar och informationspåverkanskampanjen mot svensk socialtjänst.

Studien bygger på svar från 9 000 respondenter i Saudiarabien, Egypten, Marocko, Iran, Irak, Turkiet, Indien, Indonesien och Pakistan och genomfördes i oktober och november 2023.

– Studien visar att koranbränningarna och felaktiga budskap om att den svenska staten kidnappar muslimska barn har bidragit till en försämrad Sverigebild, och att bilden framför allt försämrats i Saudiarabien, Marocko och Pakistan.

-Det är allvarligt. Samtidigt är det glädjande att se att majoriteten fortsatt har en positiv bild av vårt land. Det behöver vi förvalta – genom fler samarbeten och utbyten samt ökad handel, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör på Svenska institutet.

Undersökningen visar att:

Uppfattningen om Sverige är övervägande positiv

I samtliga nio länder har fler en positiv än en negativ uppfattning om Sverige. Mest positiv uppfattning finns i Egypten, Indien och Indonesien.

Hög livskvalitet och starkt engagemang i miljöfrågor anses vara Sveriges främsta styrkor. Sverige förknippas med ord som säkert, vackert, stabilt och modernt och anses särskilt attraktivt som turistdestination.

Var femte person i Saudiarabien och Iran är negativt inställd till Sverige

Andelen negativa till Sverige i Saudiarabien, Iran, Irak, Turkiet, Pakistan och Marocko är högre än den i de flesta andra länder som SI undersökt. Den främsta förklaringen till den negativa bilden är inställningen till väst och till liberala sekulära värderingar.

Bilden av Sverige har påverkats av koranbränningar och LVU-kampanjen

Var fjärde person som läst om koranbränningar eller kidnappning av barn har en negativ bild av Sverige. ​Nästan hälften av de som anger att de har fått en försämrad bild av Sverige uppger intolerans, särskilt mot muslimer och islam, som orsak.

Erfarenhet av Sverige ger en mer positiv bild

Tre av fyra som läst om koranbränningar och LVU-kampanjen har inte fått en försämrad bild av Sverige, och har inte heller en negativ bild av Sverige. De som tagit del av en negativ nyhetsrapportering, alternativt felaktiga påståenden om Sverige, men trots det förblir positiv eller neutral till Sverige har ofta egna erfarenheter av Sverige eller en individualistisk världsbild.

Under våren 2024 kompletteras undersökningen med en studie av mediebilden samt intervjuer med näringslivsaktörer i ett urval av länderna.

Källa: Svenska Institutet

Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. Dessa idéer debatteras nu allt mer flitigt.

Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra solinstrålning. Är det här ett seriöst alternativ eller är blotta tanken farlig?

I debatten kan man förenklat säga att det finns två läger. Å ena sidan de som tycker att idéerna bör utforskas även om tekniken bara ska ses som en sista utväg. Å andra sidan de som menar att blotta tanken kan ta kål på drivkrafterna att få ned koldioxidutsläppen och att vi därmed låser fast oss vid en osäker teknik och fortsatt fossilförbränning.

Orri Stefánsson, filosof och beslutsteoretiker, vid Institutet för framtidsstudier och forskare inom geoengineering, får frågan om han anser att beskrivningen ovan är korrekt:

-Ja! En del påpekar att en minskning av utsläpp innebär kostnader, och att ett alternativ som betyder att vi inte behöver minska utsläppen lika mycket kommer att göra att vi blir mindre villiga att acceptera dessa kostnader. Andra menar att politiker och oljeindustrin förvisso kan använda geoengineering som ursäkt att inte behöva göra mer för att få ned utsläppen, men att vi ändå måste börja tänka på denna nödåtgärd. Detta eftersom det finns risk att stater beslutar sig för att testa tekniken, även om vi i till exempel Sverige tycker att det är en dålig idé.

Orri Stefánsson anser inte att det finns starka skäl att förhindra forskning i frågan. Idén finns redan i allmänhetens medvetande och man kan inte bara hoppas att den glöms bort. Dessutom kan tekniken komma att bli nödvändig om vi inte får ned utsläppen tillräckligt fort.

Mer forskning behöver heller inte betyda att geoengineering kommer närmare ett förverkligande, enligt Orri Stefansson. Forskarna kan komma fram till att de negativa effekterna är för stora. Inte bara utifrån naturvetenskapliga perspektiv, utan för att det helt enkelt skulle vara ett omöjligt projekt för världssamfundet att styra på ett effektivt sätt.

Orri Stefánsson pekar på att intresset för geoengineering ökat i forskarvärlden. Det började för cirka 15 år sedan men senaste fem åren har det tagit fart ännu mer. Delvis handlar det om en oro att vi inte kommer att hinna minska utsläppen tillräckligt.

Fler människor inser att vi går mot en riskabel möjligtvis katastrofal situation. Dessutom finns i dag datasimuleringar och forskning från vulkanutbrott som visar att det faktiskt skulle gå att få ned medeltemperaturen relativt fort med den här tekniken. En kombination av ökad oro och mer kunskap om geoengineering har gjort att intresset ökat. Det är inte osannolikt att någon stat ger sig på geoingeeering.

-Om utsläppen inte minskar rejält de kommande åren och fler och fler områden drabbas av klimatförändringar är det inte osannolikt att någon stat eller grupp av stater känner sig tillräckligt desperata för att försöka, säger Orri Stefansson.

Ett skäl är att effekten av att pumpa ut sulfatpartiklar i stratosfären skulle vara snabb. Om vi lyckas minska koldioxidutsläppen skulle effekten dröja årtionden men enligt vissa modeller kan geoengineering sänka medeltemperaturen på bara några månader. Det gör det till en politiskt frestande idé. Jämfört med bedömda kostnader av att minska koldioxidutsläpp är det dessutom billigt.

Det som å andra sidan talar emot är att vi inte riktigt har tekniken ännu. Teoretiskt skulle partiklar kunna släppas ut från flygplan, men dessa flygplan finns inte ännu. De flesta företag som kan tillverka dem har kopplingar till USA, Kina eller Ryssland och producerar mycket till ländernas respektive försvarsindustrier. Så om Kina, Ryssland eller USA inte vill genomföra geoengineering kan de pressa företagen att inte producera flygplanen även om andra stater skulle vilja köpa dem. Det kan bromsa processen. En annan sak som talar emot är de stora riskerna kopplade till tekniken och att vi inte alls kan förutse vad som kommer att hända.

På frågan om geoengineering genomförs, går det att göra ogjort, svarar Orri Stefansson:

-Det är antagligen svårt att göra det här ogjort på ett säkert sätt. Om vi slutar pumpa ut partiklar i stratosfären samtidigt som vi har ökat våra utsläpp, kommer medeltemperaturen att öka igen väldigt snabbt, vilket är mycket värre än om den ökar långsamt eftersom varken samhällen eller ekosystem hinner anpassa sig.

-Det finns överenskommelser inom FN om ett moratorium när det gäller användning och storskaliga experiment. Det kan också finnas överenskommelser mellan stater. Men inga bindande avtal. I dag är de flesta stater inte tillräckligt drabbade av klimatkrisen för att göra något så extremt riskabelt. Men man kan tänka sig stater som snart kommer att drabbas hårt av klimatkatastrofer som då anser att det är värt risken. Då tror jag inte att det finns något som bokstavligen kan hindra dem, säger Orri Stefansson.

Källa: Institutet för framtidsstudier 14 september 2023

2023-11-30

Vinterbadare på västkusten varnas för det trassliga havssnöret och i Norge har det orsakat stora problem i laxodlingar. Det upp till 30 meter långa, brännande nässeldjuret har väckt uppmärksamhet sedan det plötsligt dykt upp i stort antal.

Arten trassligt havssnöre (Apolemia uvaria) har beskrivits som en lång självlysande fjäderboa, och den kan brännas ordentligt om man inte är försiktig. Det fick Christin Appelqvist, marinbiolog vid Göteborgs universitet, själv erfara då hon stötte på den vid en brygga i norra Bohuslän.

– Det var lite värre än en brännmanet och smärtan satt i under något dygn. Men den är egentligen inte farlig för människor, däremot för fiskar. De får brännskador som kan bli infekterade och så dör de. Eller så ”kleggar” havssnöret igen gälarna så att fisken inte kan ta upp syre. I förra veckan fick tusentals laxar sätta livet till efter att arten kommit in i fiskodlingar i Nordnorge, berättar hon.

Arten är inhemsk men verkar ha ökat längs norska atlantkusten under de senaste åren. Den tillhör en grupp som heter sifonoforer, eller rörmanet på svenska. Djuret består av många genetiskt identiska individer som bildar en koloni där delar av kolonin simmar, andra plockar upp mat, och ytterligare andra producerar könsceller. Havssnöret växer genom att bilda fler individer i samma kedja, och kan när som helst knoppa av sig och bilda nya kolonier. Dessutom har de en förmåga att sända ut ljus, precis som mareld.

Sedan förra veckan har Christin Appelqvist fått in många rapporter om fynd längs Bohuskusten, och vad det beror på vet hon inte. Det finns väldigt lite kunskap om arten och det saknas vetenskapliga data som kan ge svar på varför den verkar ha blivit vanligare.

– Klimatförändringarna skulle kunna vara en bidragande orsak. Många forskare anser att de här ”gelédjuren” är vinnarna i ett surare hav och att det är sjöpungar och maneter som tar över. Eftersom de inte har något kalkskelett missgynnas de inte av ett lågt PH-värde. Det skulle också kunna hänga ihop med fisket och att det finns mindre fisk som äter plankton och konkurrerar om födan. Men det är förstås spekulationer, säger Christin Appelqvist.

Källa: Havet.nu

Publicerad: 2023-11-2

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Spelinspektionen. Riksrevisionen ska granska om Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden är effektiv. Resultaten ska presenteras i september 2024.

Riksrevisionen skriver att Spelinspektionens tillsyn är avgörande för att målet med omregleringen av spelmarknaden från 2019 ska uppnås. Spelmyndighetens förutsättningar att bedriva tillsyn har förändrats i och med omregleringen.

Se vidare om den svenska spelmarknadens historia sedan 1980-talet.

Källa: Riksrevisionen.se

Dussintals europeiska städer kan nå netto noll koldioxidutsläpp under de kommande 10 åren genom att införliva naturen i sin infrastruktur, enligt en ny studie från bland annat KTH.

Studien har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change och visar hur städer kan orkestrera ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att inte bara fånga upp koldioxidutsläpp, utan också hjälpa till att minska det.

Studien har genomförts av forskare från Sverige, USA och Kina. Den rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU, och visar hur en blandning av dessa steg tillsamman med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto noll koldioxid och faktiskt minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.

Se ”Contribution of prioritized urban nature-based solutions allocation to carbon neutrality”, Nature Climate Change, DOI: 10.1038/s41558-023-01737-x

Källa: KTH 13 nov 2023

In a discovery that concludes an 80-year quest, Stanford and University of California researchers found evidence of particles that are their own antiparticles. These ’Majorana fermions’  could one day help make quantum computers more robust.

In 1928, physicist Paul Dirac made the stunning prediction that every fundamental particle in the universe has an antiparticle – its identical twin but with opposite charge. When particle and antiparticle met they would be annihilated, releasing a poof of energy. Sure enough, a few years later the first antimatter particle – the electron’s opposite, the positron – was discovered, and antimatter quickly became part of popular culture.

But in 1937, another brilliant physicist, Ettore Majorana, introduced a new twist: He predicted that in the class of particles known as fermions, which includes the proton, neutron, electron, neutrino and quark, there should be particles that are their own antiparticles.

Now a team including Stanford scientists says it has found the first firm evidence of such a Majorana fermion. It was discovered in a series of lab experiments on exotic materials at the University of California in collaboration with Stanford University. The team was led by UC-Irvine Associate Professor Jing Xia and UCLA Professor Kang Wang, and followed a plan proposed by Shoucheng Zhang, professor of physics at Stanford, and colleagues. The team reported the results July 20 in Science.

“Our team predicted exactly where to find the Majorana fermion and what to look for as its ‘smoking gun’ experimental signature,” said Zhang, a theoretical physicist and one of the senior authors of the research paper. “This discovery concludes one of the most intensive searches in fundamental physics, which spanned exactly 80 years.”

Källa: Stanford

Den 13 till 19 november möts världens länder i Nairobi för den tredje förhandlingsrundan av fem för att få till ett globalt avtal mot plastföroreningar.

En risk är att avtalet kommer att urvattnas av länder som inte är villiga att ta tag i grundproblemet: den ökande plastproduktionen. Det menar Lundaforskare som har följt de pågående förhandlingarna på nära håll.

Varje år hamnar 5–13 miljoner ton plastavfall i haven. Utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven tredubblas till 2040. 

Under mötet ska länderna diskutera vad avtalet konkret ska innehålla, baserat på det utkast som har cirkulerats innan mötet, det så kallade zero draft.

– Här finns det en oro för att vissa länder åter ska vilja öppna upp diskussioner om formalia och beslutsprocessen för själva avtalet, något som höll på att omkullkasta det senaste mötet i Paris i våras, säger Fredric Bauer, biträdande universitetslektor vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Källa: Lunds universitet

NATO Science and Technology Organization (STO) är Natos egen organisation för forskning. Nyligen släppte organisationen en rapport om att hantera militära motståndare på långa avstånd och hindra deras förmåga från att angripa.

Rapportförfattarna är från Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Sverige och USA. De svenska författarna kommer från forskningsorganisationen FOI.

Rapporten heter Analysis of Anti-Access Area Denial (A2/AD) Assessing the Consequences – Addressing the Challenge.

Rapporten går igenom olika scenarier och tekniska spelkort som studien använt vid ett krigsspel där inbjudna deltagare agerade.

Delar av rapporten är hemligstämplad men tanken är att militära beslutsfattare genom de rekommendationer som föreslås i rapporten ska få bättre förmåga att hantera A2/AD-hot.

En definition av A2/AD är förmågan att på avstånd hindra en motståndare från att uppträda i ett geografiskt område. Till exempel att med hjälp av uthållig spaning ge tidig förvarning om att något är på gång och med långdistansrobotar bekämpa motståndarens enheter långt innan de kan nå sina mål.

– Genom att ha en forskargrupp från sex olika nationer fick vi en bredd som hade varit svår att nå om varje land hade gjort sin egen rapport, säger Eva Dalberg, som är 1:e forskare på FOI, som var ordförande för studien och en av författarna till rapporten, tillsammans med forskningsledaren Andreas Hörnedal.

Sverige är inte ännu Nato-medlem. Men redan nu medverkar Sverige i drygt 120 STO-aktiviteter. Sverige är nämligen en av bara fem nationer som har status som Enhanced Opportunity Partner i Nato. Övriga nationer är Australien, Georgien, Jordanien och Ukraina. Cirka 80 procent av de svenska deltagarna kommer från svenska myndigheter, av dessa är merparten FOI-medarbetare.

Källa: FOI

Varför uppstår det en så hätsk kritik från vissa massmediafolk när en grupp journalister och dykare lovordas för sina insatser när de har gjort nya upptäckter kring Estonias förlisning?

Att misstänkliggöra dem som lägger ner tid, kraft och pengar på att fortsätta att undersöka vad som faktiskt orsakade katastrofen gör åtminstone mig fundersam.

Vad är då syftet med dessa utfall? Är det att torgföra att Estoniakatastrofen är färdigutredd och att istället insinuera att fler granskningar enbart bidrar till att skapa myter och konspirationsteorier.

Slutsatsen tycks då vara att vi ska lägga Estoniakatastrofen till handlingarna för gott.

Men bakgrunden till det fortsatta intresset för Estoniakatastrofen är ju att många människor fortfarande är frustrerade inför de förklaringar till katastrofen som har presenterats och att många frågor kring händelsen faktiskt fortfarande är obesvarade.

Det är ganska många i Östersjöområdet, svenskar och balter, som fortfarande anser att det som hände vid Estonias förlisning faktiskt kräver ytterligare granskning. Det här kan naturligtvis göras på olika sätt.

Efterforskning och granskning kräver ju också att man börjar med att ställa frågor. Förhoppningen är att få svar. Men det är ju inte något man kan vara säker på. Men frågorna måste ställas.

Vilka är då dessa aktörer? Det finns en rad aktörer med olika intressen som är engagerade i Estonias öde.

Det handlar inte minst om experter inom olika områden, men också om forskare, myndigheter, intresseorganisationer, anhöriga, massmedia och även vanliga tyckare.

Vilken är deras agenda? De har ju olika utgångspunkter.

Kenneth Leverbeck redaktör oktober 2023

Se också Åklagaren lägger ner förundersökning av Estoniakatastrofen

Nya kunskaper från hjärnforskningen om arbetsminnets uppbyggnad kan leda till utvecklingen av en artificiell intelligens med en kognitiv förmåga som liknar den hos människan.

Forskare från Massachusetts Institute of Technology, Karolinska Institutet och KTH har lyckats visa hur våra hjärnor organiserar och hanterar uppgifter mycket mer effektivt än vad man först trodde.

Dessa insikter har potential att påverka den redan snabba utvecklingen inom artificiell intelligens, menar forskarna. Resultaten från deras studie presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

”Spatial computing” används för dynamisk information

Tänk dig att någon visar dig ett korttrick. Enskilda kort byts ut, men du kommer ändå omedelbart kunna identifiera mönstret för spelets regler. Detta beror på vår hjärnas förmåga att dra generella slutsatser även om vissa detaljer förändras.

– Våra hjärnor gör det möjligt att agera intelligent och flexibelt anpassa oss även om vissa detaljer är helt nya för oss, förklarar Pawel Herman, lektor på KTH och medförfattare till studien.

Genom en process, som forskarna beskriver som ”spatial computing”, släpper eller plockar hjärnan upp dynamiskt information från olika platser i den prefrontala cortex.

– Vi fann att det inte är innehållet som avgör var informationen finns lagrat i hjärnans nätverk, utan hur och när informationen behövs för att utföra en uppgift, säger Pawel Herman.

De har hittat en pusselbit kring den kognitiva förmågan

Hur man utför en uppgift är oberoende av minnesspecifika egenskaper. Eftersom minnesobjekten finns på olika ställen kan hjärnan fritt växla och arbeta med dem utan störningar.

Det innebär att den mänskliga hjärna kan anpassa sig till snabba förändringar utan att tappa fokus på huvuduppgiften.

– Vi har hittat ännu en liten pusselbit när det gäller hjärnans fantastiska kognitiva förmåga, säger Pawel Herman.

Pawel Herman och hans kollegor analyserade inspelningar av hjärnans kortikala aktivitet från fem rhesusapor som fick en rad arbetsminnesuppgifter. De implanterades med så kallade Utah-arrayer, som används flitigt inom neurovetenskapen för att undersöka elektriska signaler som genereras av nervceller i hjärnan.

Snabbare forskning om artificiell intelligens

Resultaten ger inte bara nya insikter om hur det mänskliga sinnet fungerar, utan kan också påskynda utvecklingen av artificiell intelligens.

Med den snabba utvecklingen inom AI-chatbots är vetenskapen nu ett steg närmare att utveckla maskiner med kognitiva förmågor som liknar människans.

– Det här ger ett spännande men samtidigt skrämmande perspektiv. Den här forskningen erbjuder en unik möjlighet att se på AI ur ett nytt perspektiv, att få maskiner att resonera på liknande sätt som vi människor gör, konstaterar han.

– Men samtidigt bör vi tänka noga efter hur vi ska går vidare. Vi måste fundera på hur vi ska närma oss problemet med människoliknande eller till och med övermänsklig intelligens, avslutar Pawel Herman.

Källa: KTH 2023-06-12