Storbritannien investerar 195 miljoner euro vid bygget av forskningsanläggningen European Spallation Source(ESS) i Lund. Det motsvarar 1,8 miljarder kronor och är 10 procent av totalkostnaden.
Att den brittiska regeringen väljer att gå in som medfinansiär av ESS är viktigt för projektet och ses av regeringen som en stor framgång för Sverige.
Den svenska regeringen har fört intensiva förhandlingar med både den brittiska regeringen och brittiska forskningsmyndigheter under lång tid.
– Britterna har en högt kvalificerad forskning och är en tung vetenskapsnation. De kommer att tillföra mycket kunnande, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Forskare i Lund har i ett stort internationellt projekt identifierat genetiska mutationer som ger ett kraftfullt skydd mot typ 2 diabetes. Det är första gången i diabetessammanhang som en mutation har visat sig vara fördelaktig. Individer med mutationen insjuknar inte trots att de har flera av de klassiska riskfaktorerna, fetma, hög ålder och hälsoskadlig livsstil.
Forskarna identifierade 352 personers som hade typ 2 diabetes trots att risken hos dem på alla sätt borde ha varit låg. De var normalviktiga, relativt unga och hade en sund livsstil. För 406 personer var det tvärtom – de var gamla, överviktiga och hade en osund livsstil. Men de hade inte diabetes.
Frustrationen ökar vid internationella klimatkonferenser
I många länder skapar konflikterna mellan ekonomiska intressen och behoven av globala klimatavtal frustration vid de internationella klimatkonferenserna.
Intresset för att skriva under internationella klimatavtal har minskat kraftigt. Sedan 2009 har många länder i Sydamerika, Afrika och Asien lämnat Kyotoprotokollet.
Motsättningarna mellan kravet på klimatavtal och behovet av ekonomisk utveckling i många länder har gjort att politikerna tvekar att skriva under avtalet.
De senaste bakslagen inom miljösamarbetet globalt visar att det behövs bättre strategier för att ro de internationella klimatavtalen i hamn.
När miljö- och klimatfrågor ställs mot nationella ekonomiska intressen saknar forskarna allt för ofta tillräckliga argument för att forskningen ska kunna hävda sig.
Det här visar att möjligheterna att skapa en hållbar samhällsutveckling globalt inte enbart handlar om teknik och naturvetenskap utan också om forskning som rör samhällsutveckling generellt.
Det behövs fler forskare inom samhällsvetenskap och humaniora som involveras i detta arbete för att vi ska komma vidare med klimatfrågorna.
