Kvinnor och män använder stadsmiljöer på olika sätt, men det är framförallt manliga normer som styr hur våra städer utformas och tas om hand. Resor och snöröjning är två bland flera tydliga ex­empel på de visar en avhandling från KTH.

Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kom­mu­ners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete.

Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stads­mil­jöer.

– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollek­tivtra­fik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.

Källa: KTH

Hälften av allt vatten som går in i reningsverken skulle egentligen inte behöva renas. Samtidigt släpps orenat vatten ut i vattendragen när ledningsnäten överbelastas.

Med bättre övervakning och styrning av vatten och avloppsledningsnät kan man snabbare åtgärda fel i nätet och spara både miljö och pengar.

Med hjälp av statistisk modellering, baserat bland annat på drifttillstånd och väderdata, ska IVL Svenska Miljöinstitutet och företaget Cactus Uniview analysera flera kommuners vatten- och av­loppsledningsnät.

– Det finns all anledning att se över driften av kommunala avloppsnät, men hittills har det varit dyrt och omständigt. Det här är ett smart och enkelt sätt att diagnosticera fel och avvikelser, säger Fredrik Persson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Med den här metoden kan man snabbt upptäcka förekomsten av ovidkommande vatten i Sveriges ledningsnät, vilket efter åtgärd skulle innebära energibesparingar i storleksordningen 100GWh – motsvarande energiförbrukningen för 5 000 normalstora villor under ett år eller 75 miljoner kro­nor om året.

Källa: IVL

De övergripande konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina beskrivs i en ny FOI-rapport. Det finns inte någon väg tillbaka till situationen före krisen.

En ny strategisk situation kan skönjas som leder till ökad konfrontation och spänningar, poli­tiskt ekonomiskt och mili­tärt. Det internationella systemet förändras.

– Krisens konsekvenser på Krim och i östra Ukraina har fått mycket uppmärksamhet under våren, men vi vill peka på de möjliga effekterna för det internationella systemet, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI och en av redaktörerna för rapporten.

Konturerna av en ny strategisk situation börjar framträda, men de långsiktiga konsekvenserna är än­nu oklara. Snabb dynamik och växelverkan mellan olika faktorer i denna situation gör prognoserna osäkra. Medan finansmarknaderna kan reagera blixtsnabbt så förändras energiförsörjningen, kultur­mönstren och militära förmågor under år eller decennier.

– Ryssland är på väg mot ett än mer auktoritärt styre. Man har valt strategiskt avskildhet i sina in­ter­nationella relationer och sätter ryska intressen i främsta rummet. Tron på militära lösningar är stark, säger Gudrun Persson, redaktör för rapporten och expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik.

Källa: FOI

En del av nervsystemet, det parasympatiska, bildas på ett annat sätt än vad forskare tidigare trott, en­ligt en ny studie från Karolinska Institutet.

I studien, som publiceras i tidskriften Science, utforskas ett nytt fenomen inom utvecklingsbiologi och fynden kan leda till bland annat nya medicinska behandlingar av medfödda sjukdomar i nerv­systemet.

Den aktuella studien förändrar en grundläggande princip i vår förståelse av hur det perifera nerv­systemet ute i kroppen utvecklas. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort 3-dimensionella re­konstruktioner av musembryon.

De visar att de parasympatiska nervcellerna bildas från omogna stödjeceller, så kallade Schwann­cells­prekursorer som färdas längs med perifera nerver ut till kroppens vävnader och organ.

De omogna cellerna har stamcellsegenskaper och kan ge upphov till flera olika sorters celler.

Till exempel har forskarna bakom den nya studien tidigare demonstrerat att de flesta av våra mela­no­cyter, eller pigmentceller, föds ur dessa celler.

Källa: Karolinska institutet

Proteiner som programmerar celldöd hos alla högre organismer har från början haft en beskyddande effekt och bromsar åldrande, visar nya studier vid Göteborgs universitet, som publiceras i tidskriften Science.

Programmerad celldöd (apoptos), sker hos högre organismer och är ett kontrollerat sätt att döda cel­ler under utveckling, till exempel genom att fingrar och tår frigörs från varandra genom att cellerna i vävnaden mellan dem dör, eller ett sätt att rensa bort skadade celler från en vävnad.

Den här själv­mordsprocessen aktiveras av en grupp proteiner som kallas kaspaser eller “celldöds­pro­tein”.

Nu visar en forskargrupp vid Göteborgs Universitet, ledd av professor Thomas Nyström, att det kas­pas som finns i jäst jobbar till fördel för cellen snarare än aktiverar celldöd.

Genom att öka mängden av detta kaspas så kunde man sakta ner cellernas åldrande och ge dem ett längre liv.

Detta är intressant också mot bakgrund av att vissa studier tyder på att humana kaspaser besitter bå­de beskyddande och celldödande funktioner.

-Om man skulle kunna styra dessa funktioner åt de ena eller andra hållet skulle man också, i teorin, kunna påverka cellers åldrande, säger Thomas Nyström, Institutionen för kemi och molekylär­biologi.

Källa: Göteborgs universitet

Antalet nyinskrivna på grundnivå på högskolan har fortsatt att minska. Fler studenter satsar på att läsa hela program än enskilda kurser. Det visar en aktuell årsrap­port från UKÄ.

– Antalet inres­ta, utländska studenter, fortsatte att minska kraf­tigt, sa Marie Karl­roth an­svarig för ana­lysavdelningen på UKÄ, när hon presenterade rapporten.

Det var en markant föryngring av antalet nybörjare på högskolan 2013. Endast 12 procent var 30 år eller äldre. En förklaring till minskningen är förändrade antagningsregler.

2013 prioriterade allt fler studenter utbildningar som gav examina, det vill säga de föredrog att stu­dera på utbildningar inom pro­gram.

Det är två tendenser som utmärker högskolans utveckling under senare tid. Det ena är att hög­sko­lan har blivit mer internationellt präglad med globala rekrytering i allt högre grad.

-Det här har vi konstaterat under flera år när det gäller studentrekryteringen, till utbildning på såväl grund­nivå och avancerad nivå som forskarnivå, sa Marie Karl­roth.

Det gäller även högskolans personal, som har ett större inslag av utländsk bakgrund än den svenska befolkningen i övrigt.

Den andra tendensen är att högskolan har blivit allt mer ”forskningstung”. Svenska lärosäten har under många år varit inne i en expansiv period med ökande intäkter,

-Det är främst forskningsintäkterna som har ökat. På utbildningssidan har det varit stora vo­lym­mässiga svängningar, sa Marie Karlroth.

De senaste årens utveckling mot färre nybörjare i högskolan och ökat fokus på forskning har för­stärkts ytterligare under 2013 men i betydligt lugnare takt.

Av totalt 345 500 registrerade studenter i Sverige 2013 var 7 procent ”inresande”. Det innebar en minskning med 6 000 utländska studenter sedan året innan.

Trots ökade forskningsin­täkter på högskolan så minskade antalet forskarstuderande. Men det var en ”topp” av forskarstuderande 2012.

2013 var antalet nybörjare på högskolan nere på samma nivå som 1998. Det har blivit allt fler lek­to­rer och professorer men färre adjunkter.

Kenneth Leverbeck

juni 2014

Ledande experter från industri, myndigheter, jordbruk, hälso­vård, regeringar och forskning träffades nyligen på Uppsala universitet. De ska försöka hitta en lösning på den ökade antibiotikaresistensen i samhället. Hur en koordi­nerad global agen­da för framsteg ska kunna skapas.

Antibiotika räddar varje dag liv över hela världen. Men utan en radikal förändring när det gäller för­säljning och användning av antibiotika, och om vi inte överbryggar svårigheterna att ta fram nya an­ti­biotika, kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara en av de största hoten mot mänsklig­he­ten.

Antibiotikaresistensen slår hårdast mot fattiga. Att säkra tillgång till effektiva antibiotika är en ut­maning, särskilt för fattiga länder med begränsad tillgång till rent vatten och avlopp, mediciner och hälsovård. De flesta dödsfall orsakat av lunginflammation för barn under fem år beror på bris­tande tillgång på antibiotika.

-Antibiotikaresistens är ett gränslöst hot som ingen enskild nation kan hantera ensam. Därför måste frågan finnas på den globala politiska agendan. Antibiotika är en begränsad resurs som alla ha lika stor rätt till, säger Annika Söder, föreståndare för Dag Hammarskjöldsfonden.

Källa: Uppsala universitet

Antibiotikaresistenta bakterier i Sverige som ska rapporteras

I Sverige finns fyra antibiotikaresistenta bakterier som sjukvården enligt smittskyddslagen ska rapportera in till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren i landstinget om de upptäcker. Dessa bakterier kan ge svåra infektioner, men man kan även vara smittad och bära på bakterien utan att bli sjuk av dem.

1. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är gula stafylokocker som har utvecklat resistens mot stafylokockpenicillin. De är ofta resistenta även mot andra antibiotika med bredare spektrum. Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. De kan också ge allvarliga infektioner som blodförgiftning (sepsis) och infektioner på hjärtklaffarna (endocardit).

2. ESBL (extended spectrum betalactamase) är enzym som gör bakterier resistenta mot våra mest använda antibiotikagrupper. ESBL-bildande tarmbakterier, till exempel koli-bakterier, kan orsaka urinvägsinfektioner och svåra infektioner som blodförgiftning.

3. VRE (vancomycinresistenta enterokocker) tillhör en grupp av tarmbakterier (enterokocker) som är resistenta mot antibiotikaklassen vankomycin. De kan ge urinvägsinfektioner och även svåra infektioner som blodförgiftning.

4. Pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin kan som alla pneumokocker ge lungin­fla­mmation, bihåleinflammation och öroninflammation. Även svårare infektioner som hjärnhinne­inflammation kan orsakas av pneumokocker.

Källa: Krisinformation.se

Europaparlamentet föreslår en ny europeisk persondataskyddsreglering som om den genomförs kan ersätta personuppgiftslagen. Förslaget som för Sveriges del innebär problem på flera områden, stöds av majoriteten i parlamentet.

Det skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg i en artikel i European Journal of Epidemiology. Den nya persondataskyddsreglering som föreslås av Europaparlamentet ska ersätta de nationella la­gar­na på området. För svensk del kan den komma att ersätta Personuppgiftslagen.

Även om Sverige motsätter sig detta finns det små chanser att behålla vårt gamla system i framti­den, eftersom en majoritet av medlemsländerna stödjer inrättandet av gemensamma regler, skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg.

Det nyinrättade Europaparlamentet kommer att få till uppgift att förhandla med ministerrådet om den exakta lydelsen av den föreslagna förordningen.

Artikelförfattarna slår fast att det inför detta är viktigt för Sveriges del att slå vakt om de regler som gör att den registerbaserade och annan forskning, som använder sig av personuppgifter, kan bedri­vas.

Det handlar om att de förbättringar av de svenska reglerna som kommer att föreslås av Bengt Wes­terbergs sittande Registerforskningsutredning – läggs fram den 26 juni 2014 – ska kunna genomfö­ras.

Det finns enligt artikelförfattarna flera alarmerande delar i parlamentets förslag. Det allvarligaste är att det som kan kallas ”forskningsundantaget” saknas. I nuvarande regler finns ett undantag från den så kallade ändamålsbegränsningen vad gäller forskning.

Det gör att man efter etikgodkännande får använda persondata för specificerade forskningsändamål, även om uppgifterna från början samlats in för andra ändamål.

Källa: SND – Svensk Nationell Datatjänst

Se även Nya etiska regler hotar registerforskningen 

Sällsynta jordartsmetaller är numera hörnstenar i avancerad elektronik och vid ener­gi­produk­tion. Nästan all utvinning av metallerna sker i Kina som därmed kontrollerar tillgången.

2011 höjde de kinesiska exportörerna priset på den sällsynta jordartsmetallen dysprosium från 285 USD/kg till 2 290 USD/kg. Priset på likartade metaller steg med 400-500 procent.

Dysprosium är en metall som behövs för att göra magnetiska komponenter mindre känsliga för tem­pera­turva­riationer i exempelvis vind­kraftverk, elbilar, hårdiskar och mobil­tele­foner.

Ett allt större problem ur västerländsk synvinkel är att 95 pro­cent av alla sällsynta jordartsme­tal­ler numera bryts i Kina men att kinesisk industri hellre sälja elektroniska pro­dukter än råvaror.

– Om tio år kommer den kinesiska industrin själv att använda alla sällsynta jordartsmetaller som bryts i Kina och inget kommer att gå på export, säger Steven Savage, forskningschef på FOI.

I Kongo råder ett krig som har gjort den internationella tillgången på mineraler osäker. Det gäller för enskilda fö­retag men också försvarsmakten runt om i världen som är starkt beroende av me­taller till elek­tronik och IT-sys­tem.

Nu har EU och en­skil­da nationer inlett en kartläggning av vilket metaller och andra mi­neraler som an­vänds i olika produkter. Dessutom ska uppgifter tas fram om varifrån mineralerna kommer och om säker­he­ten i le­ve­ranserna.

Källa: FOI

I en studie publicerad i tidskriften Plos One visar forskare vid Uppsala universitet att den skadliga effekten av rökning förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet.

Detta tyder på att miljögifter samverkar med andra riskfaktorer för olika sjukdomar. Det är ett om­råde som inte är tillräckligt utforskat enligt forskarna.

Det är välkänt att exponering för asbest eller radon drastiskt ökar den skadliga effekten av rökning. I den aktuella studien har forskarna undersökt om även höga halter av miljögiftet PCB (polyklo­re­rade bifenyler) förstärker den skadliga effekten av rökning.

Resultaten visar att risken för att ha avlidit vid åttaårsuppföljningen var 40 procent högre för rökare med låga halter av PCB i blodet, jämfört med icke-rökare. Hos rökare med höga halter av PCB var risken hela 640 procents högre.

Studien är utförd inom ramen för PIVUS-studien, som omfattar cirka 1000 70-åriga män och kvin­nor i Uppsala.

Källa: Uppsala universitet

Ur ett geologiskt perspektiv har jorden hittills befunnit sig i holocen. Nu är vi på väg in i an­tro­po­cen där människan spelar en allt mer central roll för den globala utvecklingen.

Olikt tidigare geologiska perioder på Jorden kan de långsiktiga globala förändringarna i antropocen inte för­klaras utifrån fysiken, kemin eller ens biologin.

Den förhärskande drivande kraften är människans förmåga att skapa och sprida ny tek­nik liksom sociala in­novationer, mer än andra arter, till individer och samhällen över generationer.

Det här diskuterades på Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) under ett se­mina­ri­um, ar­rangerat in­om ramen för The Gordon Goodman Award.

2014 års pris gick till klimatforskaren Sibyl Seitzinger, som leder Inter­na­tio­nal Geo­sphere-Bi­os­phe­re pro­gramme (IGBP), med kansli hos KVA.

Sibyl Seitzinger beskrev kemisten och forskaren Gor­don Good­mans betydelse för utvecklingen av det ve­tenskapliga samarbetet inom områ­det. Redan 1977 blev han ansvarig för Beijerinstitutet.

Tillsam­mans med Bert Bolin och andra forskare organiserade Gordon Goodman en rad möten och skapade nätver­k som led­de till att FN:s klimatpanel, IPCC, bildades i mit­ten på 1980-talet.

Det ökade internationella samarbetet har lett till en rad projekt under 2000-talet, bland annat genom utveckling­en av klimatmodeller men också genom studier av iskärnor.

Forskaren Sibyl Seitzinger talade om Antropocen och den centrala roll som det här innebär att män­ni­skan spelar för jor­dens fram­tida utveckling.

-Det betyder att vi människor mås­te fort­sätta att tänka framåt för att vi ska kunna skapa ett hållbart sam­hälle globalt, sa hon.

Uttrycket antropocen myntades ursprungligen av forskaren Paul Crutzen i början av 2000-talet. Se­dan dess har det skri­vits en rad ar­tiklar och böcker inom området.

Begreppet dyker numera allt oftare upp i klimat- och miljödebatter. Bland forskare har det blivit ut­gångs­punkt för en rad vetenskapliga projekt.

-Det står för ett behov av internationellt samarbete. Vi behöver bland annat få bättre förståelse av sambandet mellan lo­kal och global påverkan på miljö.

-Antropcen handlar inte ba­ra om klimatförändringar utan syftar också på alla de komplexa för­änd­ring­ar som människan åstadkommer i naturen, poängterade Sibyl Seitzinger.

Hon tog dammbyggen som exempel på mänsklig påverkan. Från 1800-talet och fram till 2000-talet har antalet dammar ökat kraftigt globalt. Det finns numera över 50 000 dam­mar.

-Den här utvecklingen påverkar distributionen av sedimenten i många floder. Det här påverkar ock­så kväveför­lus­terna från na­tur­liga källor.

Sibyl Seitzinger menade att vi har många prövningar framför oss på grund av miljöförändringarna. CO2-utsläpp till luften gör att för­sur­ningen av haven förväntas öka.

Kväve kan påverka klimatförändringen på många olika komplexa sätt. Lustgas (N₂O) är en kraftfull växthusgas. Tillförsel av gödsel inom jordbruket orsakar stora utsläpp av lustgas.

Ett annat globalt miljöproblem är ”black carbon”, dvs sotpartiklar, i atmosfä­ren. Även om utsläp­pen endast sker under kort tid så kan partiklarna påverka kli­mat och häl­sa under lång tid.

-Sot i at­mo­sfä­ren påver­kar klimatet genom att de tar upp värme. Sotpartiklar hamnar på andra plats efter koldioxid som miljöpåverkare, sa Sibyl Seitzinger.

Kenneth Leverbeck

maj 2014

Forskare på KTH har undersökt vad olika företag och nationer haft för framtidsvisioner om Arktis. Och mer specifikt när det kommer till företagens önskemål och retorik rörande utvinning av natur­till­gång­ar där.

Forskarna har tittat närmare på olika industriföretags framtidssyn på Arktis. De har jämfört hur visi­o­nerna ser ut idag och hur de har sett ut historiskt. Re­sultaten visar att företagens för­hopp­ningar ofta inte har förverkligats.

-Det har handlat om rosiga vi­sioner och stora vinster. I nutid exempelvis om vilka naturresurser som kommer fram när isen smälter bort och drar sig tillbaka, säger Dag Avango, forskare på avdelning­en för historiska studier på KTH.

Källa: KTH

Läkemedel kan ge problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en av­handling från Stockholms universitet om vilken effekt läkemedel har på organismer i Östersjön.

Hanna Oskarsson har studerat hur vattenlevande organismer som blåmusslor, små kräftdjur och alger påverkas av diklo­fenak och ibupro­fen.

Dessa substanser är smärtstillande medel som bland annat finns i Voltaren och Ipren. Dessutom har hon granskat betablockeraren propranolol, ett ämne som  finns i läkemedlet Inderal.

Trots att preparaten vanligtvis bryts ner i kroppen eller i reningsverken, om de slängs i avloppet, så finns ändå en hel del rester av dem kvar i det vatten som lämnar re­nings­verken och som når sjöar och hav.

Det visar sig att dessa ämnen har direkt effekt på en rad vattenlevande växter och djur. Sådan substanser på­ver­kar samverkan mellan organismer, vilket kan få stor effekt på hela ekosystemet.

Källa: Stockholms universitet

Paul Fenton, doktorand i industriell miljöteknik, har identifierat fem faktorer för en hållbar stadsut­veckling. Han menar att det som pågår i städerna nu är ohållbar utveckling.

Paul Fenton konstaterar att kommunerna ser sig som ägare av problemet, medan det ofta är privata aktörer eller lokal industri som bäst kan bidra till en effektiv lösning.

– Ju fler intressenter som dras in tidigt i projektet, desto större legitimitet och större san­nolikhet att det resulterar i konkreta åtgärder som ger ökad hållbarhet, säger Paul Fenton.

Enkäten visade också att de bästa besluten inte alltid är politiskt gångbara och att man då söker and­ra lösningar. Oftast är det då ny teknik som ska lösa problemen.

– Det är inte alltid så klokt att lita på att ny teknik ska lösa alla problem. Det finns även andra vär­den, konstaterar Paul Fenton.

Källa: Linköpings universitet