Trump sparkar personal på kärnvapenmyndighet

Capitol Hill, Washington, februari 2025

Donald Trumps administration sparkade mer än 300 av de anställda vid National Nuclear Security Administration (NNSA), under torsdagen den 13 februari, enligt initierade källor till CNN. NNSA är den myndighet som har till uppgift att hantera landets kärnvapenlager.

Källorna sa att tjänstemännen på energidepartementet(DOE) inte verkade veta att NNSA övervakar USA:s kärnvapen. En talesman för energimyndigheten ifrågasatte uppgiften om antalet avskedade personer och hävdade att ”färre än 50 personer” hade ”avskedats från NNSA, ”främst de med administrativa uppgifter.”

Redan fredag morgon började dock DOE häva uppsägningarna. Några av dem som skulle avskedas var personal på NNSA med viktiga uppgifter där kärnvapen konstrueras. Det handlade om personal som övervakar konstruktionen av kärnvapnen och även inspektionen av dessa.

De avskedade vid NNSA inkluderade också anställda vid myndighetens högkvarter, nämligen de som handhar krav och riktlinjer för entreprenörer som konstruerar kärnvapen. Enligt en källa till nyhetsbyrån skulle personerna avskedas för att ”ingen av dem har tagit sig tid att förstå vikten av USAs arbete med den nationella säkerheten.”

Enligt en anställd vid Capitol Hill uttryckte även kongressledamöter sina farhågor till DOE inför nedskärningar vid NNSA. Enligt nyhetsbyrån besökte flera senatorer energiminister Chris Wright för att uttrycka sin oro över nedskärningarna. En ledamot sa:

”Kongressen skräms av dessa uppgifter. Det verkar som att energidepartementet inte riktigt inser NNSAs uppgifter med att övervaka landets kärnvapenlager”. ”Kärnvapen är avskräckningsmedel och själva ryggraden i den amerikansk säkerhetspolitiken. Det borde vara extremt skrämmande för många människor om det finnas så mycket som minsta antydan om att vi inte kan upprätthålla detta avskräckningsmedel.”

NNSA har totalt 1800 anställda på anläggningar runt om i landet. De enda provanställda som var undantagna från att avskedas på torsdagskvällen var de som arbetar för myndigheten för att säkra transporter (Office of Secure Transportation) – dvs de som ansvarar för att köra eller på annat sätt transportera kärnvapen runt om i landet på ett säkert sätt, sa en källa till CNN.

”Det finns ett starkt stöd från kongressledamöter för NNSA när det gäller en modernisering av arbetet”, säger en källa till CNN. ”Det är klart att det är en kritisk myndighet. Lagstiftarna har engagerat sig i detta.”

Under fredagen kom NNSA med nya besked om uppsägningarna.

Under ett möte med den tillförordnade ansvarige chefen på NNSA, Teresa Robbins, meddelade hon att de hade fått instruktioner om att återkalla uppsägningar av provanställda – det vill säga de som hade varit anställda i mindre än ett år, eller två år i vissa fall, med begränsat anställningsskydd och begränsad rätt att överklaga.

Enligt Teresa Robbins var de provanställda på myndigheten, som ännu inte fått sparken, nu säkrade på sina jobb. De nätverk på NNSA och de interna IT-system som de varit avstängda från skulle de få tillgång till igen.

Enligt Teresa Robbins fanns det också goda möjligheter för de flesta provanställda, eller alla de som hade sparkats, att återvända till NNSA.

Samtidigt varnade andra för att situationen var extremt flytande vid NNSA med uttalanden som att ”vi vet inte hur många människor som kommer att återvända”.

En talesperson för energidepartementet sa att ”vi kommer att fortsätta vårt kritiska uppdrag att skydda vår nationella säkerhet och kärnvapenavskräckning genom utveckling, modernisering och förvaltning av USA:s kärnvapen, inklusive fredlig användning av kärnteknik och icke-spridning,”.

Samtidigt beordrade politiska valda tjänstemän vid energidepartementet vanliga HR-anställda att hänvisa till uppgifter om dåliga prestationer som motiv för att sparka anställda vid NNSA.

Det resulterade till att frustrerade HR-anställda vid DOE lämnade in sina avskedsansökningar under fredagen på grund av trycket från politiskt anställda.

En talesman på energidepartement avböjde att kommentera händelserna som hade föregått aktuella avskedanden på NNSA.

NNSA spelar i central roll inom kärnteknikområdet i USA. Förutom att övervaka Amerikas kärnvapenhantering, har myndigheten också till uppgift att säkra hantering av kärnteknik.

Det här är ett kritiskt uppdrag, enligt en källa på myndigheten, som exempel nämndes en händelse med en rysk drönarattack i veckan mot en reaktor i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina.

”NNSA hanterar sensorer vid anläggningen. De behövs för att spåra risker för radioaktiva utsläpp, vare sig de är avsiktliga eller oavsiktliga”.

Källa: Rapportering till nyhetsbyrån CNN, Washington, fredag den 14 februari 2025

SMHI utvecklar bättre vädertjänster för obemannat flyg

Luftfartsverket och SMHI med Lunds universitet som partner ska utveckla system för säkrare och mer effektiva flygningar i det undre luftrummet. Det innebär primärt att de ska förbättra vädertjänster för drönare men även för bemannad luftfart.

Det tvååriga projektet handlar både om flygsäkerhet men också om samhällets växande behov av obemannade flygtjänster. Genom workshops, analyser och utveckling av konceptuella lösningar ska projektet identifiera och möta de utmaningar som sektorn står inför.

I en av de mest innovativa delarna av projektet ska forskare undersöka hur information från drönare kan användas för att ge information om vädret.

Nära marken händer det mycket småskaligt i atmosfären. Där behöver vädertjänsten mer data, både för att förbättra startläget för väderprognoserna och för att förbättra beskrivningarna i prognosmodellen.

-Mätinstrument på drönare och även andra data från flygningar med drönare kan ge oss värdefull information som kompletterar den information som vi använder idag, förklarar Magnus Lindskog, forskare inom meteorologi på SMHIs forskningsavdelning.

Inom ramen för projektet kommer data från drönare att användas för att utveckla mer finskaliga processbeskrivningar i prognosmodellen. Data kommer att läsas in i systemet för att förbättra nulägesbeskrivningen av vädret. Effekterna som dessa data ger på väderprognoserna kommer sedan att analyseras av forskarna.

Vi hoppas att detta projekt kan lägga grunden för en mer omfattande satsning på högupplösta vädertjänster framöver. Det finns både säkerhetsmässiga och ekonomiska incitament för att investera i bättre väderdata, säger Gustaf Fylkner, operativ expert vid LFV.

Källa: SMHI 3 februari 2025

 

USA-insats mot spridning av hiv/aids har avstannat

Den nytillträdde presidenten Donald Trumps administration har inlett en attack mot det amerikanskt biståndet genom att avbryta ett program på 6,5 miljarder dollar som skulle stävja hiv/aids-epidemin.

Det finns fortfarande förhoppningar om att USAs nödplan för AIDS-hjälp (PEPFAR) kanske kan återupptas med leveranser av livräddande läkemedel till fattiga länder.

Men en viktig insats – att förhindra spridningen av AIDS-viruset – har nästan helt stannat. Oron är därför stor bland forskare och sjukvårdspersonal att hiv-förebyggande program bara kommer att behållas på en ytterst begränsad nivå, även om PEPFAR överlever.

-Det här är inte bara dålig politik när det gäller relationer mellan regeringar. Det är också dålig hälsostrategi, dålig vetenskap och det är dumt, säger Mitchell Warren, som leder AVAC, en grupp som bedriver hiv-förebyggande åtgärder vars PEPFAR-anslag på 5 miljoner dollar avbröts förra veckan.

Källa: Science.org 7 februari 2025

Södra Italien färgas gul av afrikansk cyklon

Den 2 februari 2025 drabbades invånare i södra Italien av ett dammoln som transporterades dit av en cyklon med ursprung i Nordafrika.

Dammet fördes med starka vindbyar till Sicilien och Kalabrien, där himlen fick en gulaktig nyans. Suspensionen av damm i atmosfären kan påverka luftkvaliteten, sikten och påverkan på miljö.

Dagen därpå transporterades dammet österut till Grekland. Det här visades av Copernicus med hjälp av data från en tjänst för övervakning av atmosfären, som visar hur stoftmolnet sveper in sydost om Italien och närmar sig Grekland den 3 februari kl. 8.00 UTC.

Copernicus tjänst för atmosfärövervakning, CAMS, som övervakar och prognostiserar luftkvaliteten på global nivå, bedömer koncentrationen och spridningen av luftföroreningar och aerosoler och ger underlag för åtgärder att hålla de drabbade samhällena säkrare.

Källa: Europeiska unionen, Copernicus Sentinel 2.

80 år sedan nazisternas förintelseläger

Det är 80 år sedan nazisternas förintelseläger försvann efter Tysklands nederlag under andra världskriget. Det var miljontals människor som skickades i döden av samvetslösa vettvillingar. Dessa historiska brott mot mänskligheten får inte glömmas bort. De politiska strömningar som sveper fram över vår värld idag gör det dessutom extra aktuellt att påminnas om just detta.

ForskarVärlden.se

Auschwitz-Birkenau

Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger, som bestod av tre stora lägerkomplex samt ett fyrtiotal satellitläger. Det var det största och mest brutala nazityska lägret.
Totalt deporterades omkring 1,3 miljoner människor till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa människor mördades i lägret. De flesta av dem i gaskamrarna.

Fyra förintelseläger

Det fanns fyra renodlade förintelseläger: Chelmno, Belzec, Sobibor och Treblinka. Alla låg i det av Nazityskland annekterade Polen. Gaskamrarna i lägren var byggda så att de liknade duschrum. Offren mördades genom att kamrarna fylldes med koloxid.

De flesta judar som deporterades till förintelselägren avrättades direkt vid ankomsten. Endast ett mindre antal fångar valdes ut och hölls vid liv för att utföra de nödvändiga arbetena i lägren. En särskild arbetsgrupp kallades Sonderkommando. Det var de fångar som tvingades bära ut de döda kropparna från gaskamrarna och bränna dem.

Förintelselägren var förhållandevis små läger, som enbart fungerade som avrättningsplatser. Bostadsbaracker och andra byggnader behövdes bara för lägervakterna och det mindre antal fångar som arbetade i lägret.

Belzec, Sobibor och Treblinka var i drift under 1942–1943. Förintelselägret Chelmno var i drift i två perioder: från den 8 december 1941 till mars 1943, och från april 1944 till den 17 januari 1945. Totalt mördades över två miljoner judar i dessa fyra läger.

Donald Trumps inledande åtgärder som president

Affärsmannen och brottslingen Donald Trump har återigen blivit utsedd till president i USA. I sista minuten har den avgående presidenten Joe Biden samtidigt gett amnesti till en rad amerikaner som risker att utsättas för Donald Trumps hämnd.

En av dem är Anthony S Fauci, chef för amerikanska smittskyddsenheten NIAID, under Coronapandemin. Med Donald Trump gör USA halt med miljöarbetet- Han lämnar klimatavtalet från Paris och säger samtidigt upp avtalet med världshälsoorganisationen WHO.

Dessutom benådar Donald Trump en rad dömda våldsverkare från stormningen av Capitolium i Washington den 6 januari 2021.

Forskarvärlden.se 21 januari 2025

Praktfulla iguaner i Guayaquil Ecuador

Seminario Park i staden Guayaquil i Ecuador är även känd under namnet Bolívar Park eller Iguana Park.

Det är en ganska liten, traditionell offentlig stadspark belägen i Rocafuerteregionen i centrum av staden. Parken hette ursprungligen Plaza de Armas under den koloniala tiden.

I parken finns främst ett välkänt monument över den historiska gestalten Simón Bolívar. Simón Bolívar, med det imponerande fullständiga namnet Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar Palacios Ponte y Blanco, föddes den 24 juli 1783 i Caracas.

Han var sydamerikansk general och nationalist som blev vicekonung över Nya Granada. Han dog den 17 december 1830 i Santa Marta i nuvarande Colombia.

Men det som ändå är mest unikt med parken i Guayaquil är den stora mängden av ganska stora leguaner tillhörande arten Iguana iguana, som syns där. Enligt officiella beräkningar fanns det 2017 omkring 350 leguaner i parken.

Kenneth Leverbeck

Konungariket Bhutans omvälvande historia

Foto/Kenneth Leverbeck

Det lilla konungariket  Bhutan är ett relativt okänt land  långt upp i Himalaya.  Landet har ingen egen försvarsmakt utan är beroende av stormakten Indien i söder.

Efter Storbritanniens seger i Duarkriget 1865 undertecknade landet och Bhutan Sinchulufördraget, enligt vilket Bhutan skulle få ett årligt bidrag i utbyte mot att överlåta land till Brittiska Indien.

Ugyen Wangchuck, som hade varit de facto härskare i ett allt mer enat Bhutan och som hade förbättrat relationerna med britterna mot slutet av 1800-talet, utsågs till kung 1907.

Tre år senare undertecknades ett fördrag där britterna gick med på att inte blanda sig i Bhutans inre angelägenheter. Landet tillät Storbritannien att styra deras utrikespolitik. Bhutan förhandlade fram ett liknande arrangemang med det självständiga Indien 1949.

Med det indo-bhutanesiska vänskapsfördraget och återlämnandet av en liten bit av det territorium som annekterats av britterna från Bhutan formaliserades de årliga subventioner som landet hade fått. Samtidigt definierades Indiens ansvar för försvar och utrikesrelationer.

Under en rad år genomgick landet en modernisering, med början på 1950-talet. Bhutan gick med i FN 1971 och fortsatte långsamt att söka sitt engagemang utanför sina gränser.

2005 presenterade kung Jigme Singye Wangchuck utkast till Bhutans första konstitution. Stora demokratiska reformer infördes och landet höll en nationell folkomröstning för att konstitutionen skulle godkännas. Kungen abdikerade från tronen 2006 till förmån för sin son, Jigme Khesar Namgyel Wangchuck.

2007 omförhandlade Indien och Bhutan sitt avtal och tog bort klausulen som sa att Bhutan skulle ”vägledas av” Indien vid genomförandet av sin utrikespolitik.

2008 höll Bhutan sitt första parlamentsval i enlighet med konstitutionen. Bhutan upplevde ett fredligt maktskifte efter ett parlamentsval 2013, vilket resulterade i att det sittande partiet besegrades. 2018 förlorade det sittande partiet återigen riksdagsvalet. 2024 var det cirka 6 500 av de mer än 100 000 etniska nepalesiska flyktingar, främst Lhotshampa, som flydde eller tvingades ut ur Bhutan.

ForskarVärlden.se

30 år med EU har förändrat vår demokrati i grunden

Publicerad 27 december 2024

Har myndigheterna fått mer makt, riksdagen mindre, och hur många lagar stiftas egentligen av regeringen? EU-forskaren Maria Strömvik, vid Lunds universitet, besvarar frågor om vilka maktförskjutningar som har skett under Sveriges 30 år i EU.

Den största förändringen handlar om den maktförskjutning som skett från riksdag till regering. Allt fler lagar stiftas på EU-nivå, det vill säga av regeringens ministrar inom ministerrådet och ofta tillsammans med Europaparlamentet. 

–  Antalet frågor som det beslutas om i Bryssel är mycket större nu än när vi gick med i EU för 30 år sedan. Jag tror inte att man riktigt insett konsekvenserna av detta skifte, säger Maria Strömvik som är statsvetare och en av Sveriges ledande experter på den europeiska unionen.

Hon pekar på att vissa ministrar uppfattar att de spenderar mer tid med kollegorna i Bryssel än med ministrarna i hemmaregeringen; många diskussioner har flyttats från regeringens korridorer till Bryssels.  

Journalister intervjuar sällan oppositionen under tiden som lagförslag behandlas inom EU.

Detta gör att medborgarna har sämre kännedom om beslut som fattas och om de partipolitiska skillnaderna som ligger bakom. Men det hade inte behövt vara så, menar Maria Strömvik: 

Ett stort problem är att media inte sätter sökljuset mot de förhandlingar som leder till nya EU-lagar, säger Maria Strömvik. 

Hon menar att debatten som föregår beslut i ministerrådet inte följs på samma sätt som den i riksdagen. Journalister intervjuar sällan oppositionen under tiden som lagförslag behandlas inom EU. Väljarna missar därför att de svenska partierna ofta tycker väldigt olika om besluten. 

Med anpassad rapportering hade väljarna kunnat påverka svensk EU-politik och EU:s framtid bättre. Det kan de inte i någon högre grad idag eftersom det är först när lagstiftningen redan är på plats som det blir det debatt i Sverige. Detta, menar Maria Strömvik, gäller oavsett om det handlar om stora frågor som exempelvis EU:s avskogningsförordning, eller mer ”klåfingriga” frågor som de om majbrasor eller kanelbullar. 

Är avståndet ett problem? Ju närmare makthavarna befinner sig desto lättare är det väl att bevaka dem?

Vissa journalister kanske tänker så, men det handlar absolut inte om avståndet! Titta bara på den massiva bevakning som svensk media gör av amerikansk politik, som ändå berör oss långt mindre än vad EU gör. Jag tror att det handlar om okunskap, att många tror att det är svårare att bevaka politik på EU-nivå än på nationell nivå. 

Medan regeringens makt över lagstiftningen ökat, har riksdagens makt försvagats eller åtminstone förändrats. 

EU och riksdagen

Medan regeringens makt över lagstiftningen ökat, har riksdagens makt försvagats eller åtminstone förändrats. I stället för att lagstifta om politiken på EU-nivå har riksdagen blivit något av ett reaktivt kontrollorgan. Det menar Maria Strömvik som anser att det kan diskuteras ifall riksdagen har anpassat sig på bästa sätt.

När Sverige gick med i EU bildades EU-nämnden för att regeringen skulle förankra den svenska EU-politiken i riksdagen. Här diskuteras alla större EU-frågor av representanter från de politiska partierna. 

Men EU är ju inte en sakfråga. Det är utskotten som är specialiserade på de olika ämnesområdena. Förmodligen skulle det bli mer av EU-debatt i Sverige ifall mer av EU-politiken löpande diskuterades här, säger Maria Strömvik och tillägger att ingen forskning har gjorts om detta. Det är svårbeforskat eftersom diskussionerna i utskotten inte är offentliga handlingar.

EU, myndigheterna och regionerna

Det finns i dag många fler myndigheter i EU än för 30 år sedan vilket också har förändrat de svenska myndigheternas roll både i politikens utformning och genomförande. De rapporter, utredningar och analyser som våra svenska myndigheter gör bygger ofta på underlag från europeiska myndigheter. Och svenska myndigheter bidrar i sin tur med underlag till europeiska myndigheter. Många gånger sker detta utan politiska riktlinjer.

Ju fler frågor som ligger på myndighetsnivå, desto mer inflytande från svenska byråkrater, helt enkelt. 

Utöver regeringens instruktioner och regleringsbrev så har svenska myndigheter ganska fria tyglar, menar Maria Strömvik. Och till skillnad från i andra länder är ministerstyre förbjudet vilket gör att våra myndigheter blir förhållandevis fria att även driva frågor som kan uppfattas som politiska. Ju fler frågor som ligger på myndighetsnivå, desto mer inflytande från svenska byråkrater, helt enkelt. 

I Sverige har vi inget bra kontrollsystem för detta, och inte heller något bra system för att utkräva ansvar för den politik som de svenska myndigheterna för ute i Europa. Det svenska demokratiska systemet har inte hängt med, säger Maria Strömvik.

Det finns många sätt idag för kommuner och regioner att hoppa över regering och riksdag och direkt föra en europeisk politik utanför Sverige

Även kommuner och regioner har fått en ny och viktigare roll sedan inträdet i EU, menar Maria Strömvik. 

Det finns många sätt idag för kommuner och regioner att hoppa över regering och riksdag och direkt föra en europeisk politik utanför Sverige. Förutom att söka EU-medel för olika projekt, finns gott om möjligheter att starta samarbeten med andra kommuner och regioner i EU eller försöka påverka politiken genom olika kontakter med EU:s institutioner, säger hon. 

Om du skulle sammanfatta; hur ser du EU-medlemskapet ur ett demokratiperspektiv? 

Jag menar att den europeiska unionen formellt bygger på en demokratisk process. Men demokratiska problem uppstår i Sverige när media inte rapporterar om vad som händer inom EU och när den svenska regeringen och de svenska politiska partierna inte talar om EU-politiken i den offentliga debatten. Men ur ett maktperspektiv så har vi ändå mycket större möjlighet att påverka tack vare vårt EU-medlemskap. Om vi gick ut ur EU så kanske vi fått mer inflytande på vissa saker, men på saker som är mindre relevanta. Vill vi vara med och påverka storpolitik och spelare som USA, Ryssland och Kina så är EU idag den enda reella möjligheten.

 

Källa: Lunds universitet

En ny spelplan tar form i Arktis

Sedan Sverige och Finland blev medlemmar i Nato har alliansens geografiska förutsättningar förändrats nämnvärt. Det innebär en ny spelplan för Nato med en mer integrerad taktik för avskräckning i regionen anpassad till alliansens nya förutsättningar.

För att ta viktiga steg framåt i frågan om integrerad avskräckning har Wilton Park, med stöd från FOI och Brittiska ambassaden i Stockholm, arrangerat en konferens i Sverige med fokus på hur integrerad avskräckning i arktiska regionen kan utformas för bästa möjliga effekt.

Det är mycket värdefullt för oss att arrangera detta tillsammans med våra brittiska samarbetspartners, säger generaldirektör Jens Mattsson. FOI har bedrivit forskning om kärnvapen sedan 1940-talet och nu är vi i ett skede där vår kunskap kommer göra en än större skillnad för Sverige och där vi också hoppas kunna bidra i ett bredare Natosammanhang.

Karl Sörenson, forskningsledare vid FOI, är en av de som varit med och planerat konferensen.

Integrerad avskräckning innebär egentligen en kombination av olika avskräckande åtgärder, förklarar Sörenson. Det handlar om allt från det civila försvarets uthållighet till kärnvapen.

Frågan om kärnvapen har aktualiserats på nytt de senaste åren, inte minst till följd av Kinas upprustning och Rysslands återkommande kärnvapenhot.

Med anledning av västvärldens stöd till Ukraina har vi sett flera exempel på att Ryssland inte räds att använda kärnvapenhot, konstaterar Kristina Melin, Rysslandsforskare vid FOI.

Den ryska taktiken är ett sätt att eskalera i hoten i förhoppning om att försvarspakten Nato ska bli avskräckt. Även om det är en hel del retorik, så ska hoten om kärnvapenanvändning alltid tas på allvar, betonar Kristina Melin.

Konferensen samlade ett trettiotal experter, forskare och beslutsfattare från olika Natoländer som fick möjlighet att dela både konkret kunskap och olika perspektiv.

I takt med att omvärldsläget blir allt allvarligare får denna typ av konferens en viktig funktion. Det är genom att dela perspektiv och bygga personliga relationer som vi kommer kunna hantera svåra och ibland ogripbara situationer om de skulle uppstå, säger Sörenson.

Källa: FOI

Wilton Park

Det är första gången organisationen Wilton Park arrangerar en konferens med stöd av svenska FOI. Wilton Park är ett verkställande organ inom UK Foreign, Commonwealth & Development Office med syfte att tillhandahålla globalt forum för strategiska diskussioner.

Organisationen, som har varit baserad i Sussex sedan 1951, har organiserat över 70 möten per år i Storbritannien och utomlands, med ledande företrädare för politik, näringsliv, akademi, diplomati, civilsamhälle och media.

Perovskiter bättre än kiselbaserade material i solceller

15 oktober 2024

Stabilare och mer effektiva material för solceller krävs i den gröna omställningen. Så kallade halida perovskiter lyfts nu fram som ett lovande alternativ till dagens kiselbaserade material.

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har med hjälp av datorsimuleringar och maskininlärning fått nya kunskaper om hur dessa perovskiter fungerar, vilket är ett viktigt steg framåt.

Halida perovskiter är ett samlingsnamn för en grupp material som anses vara mycket lovande och kostnadseffektiva för flexibla och lätta solceller och olika optiska tillämpningar, såsom LED-belysning.

Detta beror på att många av dessa material absorberar och emitterar ljus på ett oerhört effektivt sätt. Men perovskitmaterialen kan brytas ned snabbt, och för att veta hur dessa material bäst ska kunna tillämpas krävs en djupare förståelse för varför det sker samt hur materialet fungerar.

Datorsimuleringar och maskininlärning

Inom gruppen perovskiter finns både 3D- och 2D-material, där de sistnämnda ofta är mer stabila. Med hjälp av avancerade datorsimuleringar och maskininlärning har ett forskarlag på institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola studerat en serie 2D-perovskitmaterial och därmed nått avgörande insikter i vad som påverkar deras egenskaper. 

En av forskarna i gruppen är professor Paul Erhart, som beskriver deras forskning.

-Genom att rita upp materialet i datorsimuleringar, och utsätta det för olika scenarier, kan vi dra slutsatser om hur atomerna i materialet reagerar när man utsätter det för värme, ljus, och så vidare. Med andra ord så har vi har nu en mikroskopisk beskrivning av materialet som är oberoende av vad experiment på materialet visat, men vi kan visa att beskrivningen leder till samma beteende som experimenten.

-Skillnaden mellan simuleringarna och experimenten är att vi kan se på detaljnivå exakt vad som lett fram till de slutgiltiga mätpunkterna i experimenten. Detta gör att vi nu har en mycket större insikt i hur 2D-perovskiter fungerar, säger professor Paul Erhart.

Forskningsresultaten presenteras i en artikel i ACS Energy Letters.

Källa: Chalmers tekniska högskola

AI-baserat enzym kan minska utsläppen

Rubisco-enzymet, det viktigaste enzymet för att fixera koldioxid i alger och växter, är nu målet för AI-baserad proteindefiniering i Paul Hudsons laboratorium på KTH/SciLIfeLab.

Publicerad 2024-10-01

Med hjälp av avancerad AI-teknik tar KTH-forskare fram helt nya proteiner för att bidra till en mer hållbar värld. Det handlar bland annat om att påskynda algers upptag av koldioxid och att skapa mat utan att använda djur.

-Vi arbetar med att förbättra celler. Med hjälp av nyutvecklade AI-tekniker kan vi nu förändra enzymer i cellerna på sätt som evolutionen aldrig tidigare förmått, samtidigt som de fortfarande ser ut och fungerar som naturliga enzymer.

Detta beror på att dessa AI-verktyg har tränats i hur proteiner fungerar och kan gissa vilken typ av mutation som kan leda till en förbättring. I vissa fall blir enzymet så pass mycket bättre att cellerna kan användas inom den kemiska industrin.

-Det blir en grön katalysator, säger Paul Hudson, professor i mikrobiell bioenergiproduktion.

Tränas i proteinernas struktur

Proteiner är uppbyggda av långa kedjor av aminosyror. Enzymer är proteiner som sätter igång olika kemiska reaktioner. Språkbaserade AI-modeller och diffusionsmetoden, som annars används för att generera bilder, har visat sig fungera väl för att generera nya proteinsekvenser. Med hjälp av maskininlärning tränas dessa modeller i proteinernas struktur och kan på så sätt föreslå egna, nya varianter.

-Det här ger oss verktyg för att utforska nya kemiska reaktioner på ett sätt som inte var möjligt för ett år sedan, säger Ulysse Castet, doktorand vid avdelningen för systembiologi

Källa: KTH , 15-10-2024

 

Nyfödda stjärnor fångade av Hubble

Moln av gas och stoft med många nyfödda stjärnor. En tjock båge av gas och stoft sträcker sig från toppen av bilden, där den är starkt upplyst av många stjärnor i och runt den, medan den är mörk och mera skymd i nederkant.

För andra gången i år har en bild av chalmersastronomen Jonathan Tan valts ut till veckans bild av rymdteleskopet Hubble. Bilden visar nebulosan RCW 7, som ligger i stjärnbilden Akterskeppet (Puppis), där stjärnor bildas i stora moln av gas och stoft.

En ansamling av interstellär gas och stoft är i fokus för en av de senaste Hubble Picture of the Week, där en spektakulär bild väljs ut varje vecka. Nebulosan, som fått namnet RCW 7, ligger drygt 5300 ljusår från jorden.

Nebulosor är områden i rymden som är rika på gas och stoft – det råmaterial som behövs för att bilda nya stjärnor. Under påverkan av gravitation kan delar av gas- och stoftmolnen smälta samman till det som är stjärnors första stadie, så kallade protostjärnor. De omges av snurrande skivor av överbliven gas och stoft, där planeter senare kan bildas.

När det gäller RCW 7 är protostjärnorna som bildas här särskilt massiva, och det som forskarna Jonathan Tan och Rubén Fedriani fokuserat på är det som ska bli en dubbelstjärna med namnet IRAS 07299-1651, fortfarande i sin glödande kokong av gas i nebulosans ringlande moln.

Många av de andra, större stjärnorna i bilden är inte en del av nebulosan, utan ligger mellan den och vårt solsystem.

Mer info: 

Läs mer om bilden ”A transformation in progress” på ESA/Hubbles officiella webbplats

Bilden togs fram som en del av ett större forskningsprojekt, som presenteras i den vetenskapliga artikeln: Dynamics of a massive binary at birth, i ansedda tidskriften Nature Astronomy

Credits för bilden: ESA/Hubble & NASA, Jonathan Tan (Chalmers University & University of Virginia), Rubén Fedriani (Instituto de Astrofisica de Andalucia, Spanien).

Källa: Chalmers Tekniska Högskola

3000 år gamla städer upptäckta i Amazonas

En lidarkarta över staden Kunguints i den ecuadorianska Amazonas avslöjar gamla gator kantade av hus. Arkeologer har upptäckt ett stort och mycket komplext system av antika städer som går tillbaka nästan 3 000 år i Amazonas regnskog.

Komplett med ett komplext nätverk av jordbruksmark och vägar, är upptäckten den äldsta och största i sitt slag i regionen.

Beläget i Ecuadors Upano-dal, ligger strukturerna i den östra foten av Anderna, enligt en studie publicerad i tidskriften Science. Efter mer än 20 års forskning upptäcktes de gamla stadskärnorna först när den ecuadorianska regeringen använde lidarteknologi.

”Jag har utforskat platsen många gånger, men lidar gav mig en annan vy av landet,” berättade arkeologen Stéphen Rostain, huvudförfattare till studien och forskningschef vid det franska nationella centret för vetenskaplig forskning (CNRS), till Live Science. ”Till fots har du träd i vägen och det är svårt att se vad som faktiskt gömmer sig där.”

Ett team av forskare från Frankrike, Tyskland, Ecuador och Puerto Rico genomförde en lidarundersökning som omfattade en yta på cirka 300 kvadratkilometer. Undersökningen avslöjade ett landskap fullt av organiserade mänskliga aktiviteter, inklusive mer än 6 000 rektangulära jordplattformar, såväl som jordbruksterrasser och dräneringssystem.

Enligt studien bildade dessa strukturer minst 15 distinkta bosättningar, som var förbundna med ett system av breda, raka vägar. Medförfattare Antoine Dorison, en arkeolog vid CNRS, sa att detta samhälles komplexitet är särskilt uppenbart i detta nät av gator, som var noggrant konstruerade för att korsa i rät vinkel snarare än att följa landskapet.

De senaste åren har lidar varit ett viktigt verktyg för att upptäcka spår av forntida civilisationer. Lidar gör det möjligt för forskare att undersöka områden med täta skog som är svåra att utforska till fots och gör det möjligt att skapa korrekta kartor på en bråkdel av tiden.

I augusti 2023 använde ett team av forskare i ett biologiskt område i Mexikos delstat Campeche luftburna lasrar för att skära igenom tät vegetation. Detta avslöjade gamla strukturer och mänskligt modifierade landskap under, inklusive pyramider, palats och en bollplan. Teamet kunde utforska det täta området på ett säkert sätt och identifierade den antika mayastaden som de upptäckte som Ocomtún.

Källa: Science januari 2024

Lidar – Light Detection and Ranging – en fjärranalysmetod för att undersöka jordens yta

Lidar är en teknik som vänder ljus i form av en pulserande laser för att mäta avstånd (variabla avstånd) till jorden. Dessa ljuspulser – i kombination med andra data som registreras av det luftburna systemet – genererar exakt, tredimensionell information om jordens form och dess ytegenskaper.

Ett lidarinstrument består huvudsakligen av en laser, en skanner och en specialiserad Lidarsensor.  Flygplan och helikoptrar är de vanligaste plattformarna för att samla in lidardata över stora områden.

Två typer av lidar, är topografisk lidar använder vanligtvis en nära-infraröd laser för att kartlägga landet, medan batymetrisk lidar använder vattengenomträngande grönt ljus för att även mäta havsbotten och flodbäddshöjder.

Ökad avfallsåtervinning nödvändigt för att klara behovet av metaller och mineral

Avfall nyttjas i alltför liten utsträckning som en resurs för att bidra till hållbar och säker tillgång till kritiska metaller och mineral. Det är en slutsats i en rapport från IVA(Ingenjörsvetenskapsakademien).

Omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer kräva enorma mängder kritiska metaller och mineral. Ökad återvinning från uttjänta produkter är en viktig pusselbit för att klara den utmaningen”.

Det säger Christian Junestedt, expert på kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet, som deltagit i IVA:s arbetsgrupp ”Cirkulära flöden” som nu presenterar sin rapport.

Idag återvinner vi bara en liten del av alla de kritiska metaller och mineral som behövs för att bland annat tillverka elbilar, solceller och vindkraftverk. Efterfrågan beräknas samtidigt mångdubblas om vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Rapporten konstaterar att vi kan återanvända och återvinna mer, men för att göra det behövs nya långsiktiga spelregler som främjar cirkularitet(återvinning).

Idag saknas incitament, infrastruktur och kunskap för att konkret ta vara på använda produkter och slutligen materialåtervinna alla ingående metaller.

Många produkter är idag krångliga att plocka isär och därmed svåra att laga eller separera i rena fraktioner inför materialåtervinning. Det saknas också möjligheter för återvinningsbolag att samla större volymer avfall och därigenom få en mer kostnadseffektiv materialåtervinning.

Det behöver bli mer lönsamt för producenter att satsa på design som underlättar cirkularitet. Det här är en av flera viktiga åtgärder som behöver komma på plats för att öka materialåtervinning av kritiska metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren, som är IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen.

Rapporten är en del av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) projekt Vägval för metaller och mineral. Huvudfrågan har varit hur Sverige och Europa på ett hållbart och långsiktigt sätt ska säkerställa tillgången på metaller och mineral.

I rapporten deltar några av Sveriges främsta experter inom området och presenterar förslag till åtgärder för att stärka cirkulära material- och produktflöden med fokus på kritiska metaller och mineral.

Rapporten presenterades på IVA-seminarium den 20 mars och diskuterades av ledande experter inom området och en panel av riksdagsledamöter.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

 

Ett digitalt magasin om aktuell forskning