15 oktober 2024

Stabilare och mer effektiva material för solceller krävs i den gröna omställningen. Så kallade halida perovskiter lyfts nu fram som ett lovande alternativ till dagens kiselbaserade material.

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har med hjälp av datorsimuleringar och maskininlärning fått nya kunskaper om hur dessa perovskiter fungerar, vilket är ett viktigt steg framåt.

Rubisco-enzymet, det viktigaste enzymet för att fixera koldioxid i alger och växter, är nu målet för AI-baserad proteindefiniering i Paul Hudsons laboratorium på KTH/SciLIfeLab.

Publicerad 2024-10-01

Med hjälp av avancerad AI-teknik tar KTH-forskare fram helt nya proteiner för att bidra till en mer hållbar värld. Det handlar bland annat om att påskynda algers upptag av koldioxid och att skapa mat utan att använda djur.

-Vi arbetar med att förbättra celler. Med hjälp av nyutvecklade AI-tekniker kan vi nu förändra enzymer i cellerna på sätt som evolutionen aldrig tidigare förmått, samtidigt som de fortfarande ser ut och fungerar som naturliga enzymer.

Detta beror på att dessa AI-verktyg har tränats i hur proteiner fungerar och kan gissa vilken typ av mutation som kan leda till en förbättring. I vissa fall blir enzymet så pass mycket bättre att cellerna kan användas inom den kemiska industrin.

-Det blir en grön katalysator, säger Paul Hudson, professor i mikrobiell bioenergiproduktion.

Tränas i proteinernas struktur

Proteiner är uppbyggda av långa kedjor av aminosyror. Enzymer är proteiner som sätter igång olika kemiska reaktioner. Språkbaserade AI-modeller och diffusionsmetoden, som annars används för att generera bilder, har visat sig fungera väl för att generera nya proteinsekvenser. Med hjälp av maskininlärning tränas dessa modeller i proteinernas struktur och kan på så sätt föreslå egna, nya varianter.

-Det här ger oss verktyg för att utforska nya kemiska reaktioner på ett sätt som inte var möjligt för ett år sedan, säger Ulysse Castet, doktorand vid avdelningen för systembiologi

Källa: KTH , 15-10-2024

Moln av gas och stoft med många nyfödda stjärnor. En tjock båge av gas och stoft sträcker sig från toppen av bilden, där den är starkt upplyst av många stjärnor i och runt den, medan den är mörk och mera skymd i nederkant.

För andra gången i år har en bild av chalmersastronomen Jonathan Tan valts ut till veckans bild av rymdteleskopet Hubble. Bilden visar nebulosan RCW 7, som ligger i stjärnbilden Akterskeppet (Puppis), där stjärnor bildas i stora moln av gas och stoft.

En ansamling av interstellär gas och stoft är i fokus för en av de senaste Hubble Picture of the Week, där en spektakulär bild väljs ut varje vecka. Nebulosan, som fått namnet RCW 7, ligger drygt 5300 ljusår från jorden.

Nebulosor är områden i rymden som är rika på gas och stoft – det råmaterial som behövs för att bilda nya stjärnor. Under påverkan av gravitation kan delar av gas- och stoftmolnen smälta samman till det som är stjärnors första stadie, så kallade protostjärnor. De omges av snurrande skivor av överbliven gas och stoft, där planeter senare kan bildas.

När det gäller RCW 7 är protostjärnorna som bildas här särskilt massiva, och det som forskarna Jonathan Tan och Rubén Fedriani fokuserat på är det som ska bli en dubbelstjärna med namnet IRAS 07299-1651, fortfarande i sin glödande kokong av gas i nebulosans ringlande moln.

Många av de andra, större stjärnorna i bilden är inte en del av nebulosan, utan ligger mellan den och vårt solsystem.

Mer info: 

Läs mer om bilden ”A transformation in progress” på ESA/Hubbles officiella webbplats. 

Bilden togs fram som en del av ett större forskningsprojekt, som presenteras i den vetenskapliga artikeln: Dynamics of a massive binary at birth, i ansedda tidskriften Nature Astronomy

Credits för bilden: ESA/Hubble & NASA, Jonathan Tan (Chalmers University & University of Virginia), Rubén Fedriani (Instituto de Astrofisica de Andalucia, Spanien).

Källa: Chalmers Tekniska Högskola

En lidarkarta över staden Kunguints i den ecuadorianska Amazonas avslöjar gamla gator kantade av hus. Arkeologer har upptäckt ett stort och mycket komplext system av antika städer som går tillbaka nästan 3 000 år i Amazonas regnskog.

Komplett med ett komplext nätverk av jordbruksmark och vägar, är upptäckten den äldsta och största i sitt slag i regionen.

Beläget i Ecuadors Upano-dal, ligger strukturerna i den östra foten av Anderna, enligt en studie publicerad i tidskriften Science. Efter mer än 20 års forskning upptäcktes de gamla stadskärnorna först när den ecuadorianska regeringen använde lidarteknologi.

”Jag har utforskat platsen många gånger, men lidar gav mig en annan vy av landet,” berättade arkeologen Stéphen Rostain, huvudförfattare till studien och forskningschef vid det franska nationella centret för vetenskaplig forskning (CNRS), till Live Science. ”Till fots har du träd i vägen och det är svårt att se vad som faktiskt gömmer sig där.”

Ett team av forskare från Frankrike, Tyskland, Ecuador och Puerto Rico genomförde en lidarundersökning som omfattade en yta på cirka 300 kvadratkilometer. Undersökningen avslöjade ett landskap fullt av organiserade mänskliga aktiviteter, inklusive mer än 6 000 rektangulära jordplattformar, såväl som jordbruksterrasser och dräneringssystem.

Enligt studien bildade dessa strukturer minst 15 distinkta bosättningar, som var förbundna med ett system av breda, raka vägar. Medförfattare Antoine Dorison, en arkeolog vid CNRS, sa att detta samhälles komplexitet är särskilt uppenbart i detta nät av gator, som var noggrant konstruerade för att korsa i rät vinkel snarare än att följa landskapet.

De senaste åren har lidar varit ett viktigt verktyg för att upptäcka spår av forntida civilisationer. Lidar gör det möjligt för forskare att undersöka områden med täta skog som är svåra att utforska till fots och gör det möjligt att skapa korrekta kartor på en bråkdel av tiden.

I augusti 2023 använde ett team av forskare i ett biologiskt område i Mexikos delstat Campeche luftburna lasrar för att skära igenom tät vegetation. Detta avslöjade gamla strukturer och mänskligt modifierade landskap under, inklusive pyramider, palats och en bollplan. Teamet kunde utforska det täta området på ett säkert sätt och identifierade den antika mayastaden som de upptäckte som Ocomtún.

Källa: Science januari 2024

Avfall nyttjas i alltför liten utsträckning som en resurs för att bidra till hållbar och säker tillgång till kritiska metaller och mineral. Det är en slutsats i en rapport från IVA(Ingenjörsvetenskapsakademien).

”Omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer kräva enorma mängder kritiska metaller och mineral. Ökad återvinning från uttjänta produkter är en viktig pusselbit för att klara den utmaningen”.

Det säger Christian Junestedt, expert på kritiska råmaterial på IVL Svenska Miljöinstitutet, som deltagit i IVA:s arbetsgrupp ”Cirkulära flöden” som nu presenterar sin rapport.

Idag återvinner vi bara en liten del av alla de kritiska metaller och mineral som behövs för att bland annat tillverka elbilar, solceller och vindkraftverk. Efterfrågan beräknas samtidigt mångdubblas om vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Rapporten konstaterar att vi kan återanvända och återvinna mer, men för att göra det behövs nya långsiktiga spelregler som främjar cirkularitet(återvinning).

Idag saknas incitament, infrastruktur och kunskap för att konkret ta vara på använda produkter och slutligen materialåtervinna alla ingående metaller.

Många produkter är idag krångliga att plocka isär och därmed svåra att laga eller separera i rena fraktioner inför materialåtervinning. Det saknas också möjligheter för återvinningsbolag att samla större volymer avfall och därigenom få en mer kostnadseffektiv materialåtervinning.

– Det behöver bli mer lönsamt för producenter att satsa på design som underlättar cirkularitet. Det här är en av flera viktiga åtgärder som behöver komma på plats för att öka materialåtervinning av kritiska metaller och mineral, säger Mikael Dahlgren, som är IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen.

Rapporten är en del av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) projekt Vägval för metaller och mineral. Huvudfrågan har varit hur Sverige och Europa på ett hållbart och långsiktigt sätt ska säkerställa tillgången på metaller och mineral.

I rapporten deltar några av Sveriges främsta experter inom området och presenterar förslag till åtgärder för att stärka cirkulära material- och produktflöden med fokus på kritiska metaller och mineral.

Rapporten presenterades på IVA-seminarium den 20 mars och diskuterades av ledande experter inom området och en panel av riksdagsledamöter.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Uppdaterad SMHI den 22 juni 2023

Vi vet att klimatet varierat under hela jordens existens. Det finns spår av både värmetider och av istider. Spåren som vi kan observera och analysera är delvis otydliga och därmed osäkra. Men några av dem är dock relativt säkra om än svåra att sätta exakta värden på.

När det gäller det gångna klimatet arbetar meteorologer, SMHI, främst med den period då det fanns direkta fysikaliska mätningar gjorda. Det innebär i praktiken perioden från 1859/60 då ett svenskt nationellt nät för väderobservationer upprättades. Det finns dock äldre observationer gjorda i Sverige främst de från Stockholm (från 1756 och framåt) och Uppsala (från 1722 och framåt).

Klimatet även långt tillbaka är av intresse för klimatforskare. Det kan studeras utifrån proxydata; exempelvis årsringar hos träd, sedimentavlagringar, pollen och även borrkärnor från is. Men det är inte något som SMHI sysslar med idag.

Istid även för 600 miljoner år sedan

Jorden har säkerligen varit nedisad inte bara under de senaste årmiljonerna utan även för cirka 300, 430 och drygt 600 miljoner år sedan. Däremellan har Jorden haft långvariga värmeperioder förmodligen utan nedisningar.

Många tecken tyder på att dinosauriernas tid var en varm period. Det vill säga från 250 miljoner år sedan och fram till dess de utplånades för cirka 65 miljoner år sedan. Värmen fortsatte fram tills de senaste istiderna startade.

Emellertid finns tecken som antyder att det fanns förutsättningar för istider även för omkring 150 miljoner år sedan. En hypotes som har lagts fram är dock att kontinenternas position på Jorden då inte var gynnsamt för uppkomsten av mera omfattande nedisning.

Den antarktiska inlandsisen började bildas för cirka 30-40 miljoner år sedan. Men mer omfattande nedisningar inleddes först för några miljoner år sedan.

Klimatpåverkan av meteoriter från rymden

Under resans gång har jorden även hemsökts av stora nedslag av meteoriter och kometer. Den mest kända är en meteorit som slog ner i Centralamerika för 65 miljoner år sedan. Den här händelsen innebar förmodligen slutet för dinosaurierna tid på Jorden.

Det kraftiga nedslaget av meteoriten orsakade dels en kraftig tsunami och dels slungade den upp stora mängder av partiklar i stratosfären Det gjorde att stoftpartiklar hindrade solens strålar från att nå jordytan under flera år.

Sett ur ett längre klimatperspektiv är ett nedslag av en meteorit ett dramatiskt men ett kortvarigt fenomen. Dess påverkan på det globala vädret finns säkerligen kvar under ett antal år men efter tio-tjugo år är klimatet sannolikt återställt. Skadorna på floran och faunan är säkert mycket mer omfattande.

Källa: SMHI

Krig, tortyr och politiskt våld dokumenteras fotas idag med mobilkameror och delas på sociala medier. Vad betyder detta för arbetet med mänskliga rättigheter?

Syftet med detta forskningsprojekt är att öka vår förståelse av det allt viktigare samspelet mellan digitala ögonvittnesbilder och den lokala och globala kampen för att värna mänskliga rättigheter.

Det digitala medielandskapet kännetecknas av att en allt större mängd och bredd av aktörer nästan rutinmässigt dokumenterar krig, tortyr, politiskt våld och humanitära kriser i ögonvittnesbilder som delas på sociala medier. Nya digitala bildteknologier och plattformar utmanar traditionella synsätt på hur arbetet med att dokumentera, driva kampanjer mot, och åtala brott mot mänskliga rättigheter fungerar, och vem som utför det.

På senare år har ögonvittnesbilder hämtade från sociala medier legat till grund för att personer har åtalats och dömts i svenska och tyska domstolar för krigsbrott i Syrien. 2000-talets globala proteströrelser, inklusive valprotesterna i Iran 2009, de arabiska upproren och Black Lives Matter-rörelsen, vittnar också om hur avgörande digitala ögonvittnesbilder har blivit, inte bara för att dokumentera och publicera orättvisor, men också för att hävda själva rätten att ha rättigheter.

Många kommentatorer har välkomnat denna utveckling som en demokratisering av arbetet för mänskliga rättigheter, men än så länge saknas systematiska empiriska studier av hur dessa nya populära former och praktiker av politiskt bildskapande faktiskt nu omskapar, och själva omskapas av, dominerande institutionella normer och praktiker för mänskliga rättigheter. Detta forskningsprojekt avser att adressera denna kunskapslucka.

Projektet kommer att använda en etnografisk metod baserad på intervjuer och studier av mediepraktiker, för att undersöka:

1. hur ledande internationella organisationer för mänskliga rättigheter använder sig av och definierar ögonvittnesbilder som ett bevisverktyg i sitt kampanjarbete
2. hur ögonvittnesbilder används och definieras som rättsliga bevis i domstolar
3. hur de gräsrotsaktivister som skapar och delar dessa ögonvittnesbilder själva definierar och mobiliserar rättvisepotentialen i dessa bilder.

Sammantaget ska dessa olika delstudier ge en ökad empirisk och teoretisk förståelse av hur digitala ögonvittnesbilder på olika sätt utvecklar och utmanar traditionella ramverk för mänskliga rättigheter och dessas förmåga att svara på och avhjälpa globala orättvisor och maktmissbruk. 

Projektledare: Kari Andén-Papadopoulos, professsor i medie- och kommunikationsvetenskap

Källa: Institutet för framtidsstudier  

Den 15 februari 2024

M/S Estonia var inte sjövärdigt men bakgrunden till katastrofen innebär inte något brott som nu kan leda till åtal.

Det är sammanfattningen av åklagarens förundersökning. Hon hänvisar också till Statens haverikommissions utredning i sitt pressmeddelande.

Kommissionen fastslår:

– Vraket efter M/S ESTONIA är i dåligt skick, med allvarliga strukturella skador.

– Den plats där det finns berggrund i dagen under skrovet matchar placeringen av deformationen på skrovet.

– Baserat på de bevis som hittills samlats in finns det inget som tyder på en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål.

– Baserat på de bevis som hittills samlats in finns det inga tecken på en explosion i fören.

– Den estniska och svenska utredningsmyndigheten har analyserat de faktauppgifter som finns i 1997 års JAIC-rapport och bedömer att M/S ESTONIA inte var sjövärdig.

Åklagaren skriver att ”Av hänsyn till att den händelse som det nu är fråga om inträffade den 28 september 1994 kan en förundersökning idag endast avse brott som inte preskriberas, såsom bl.a. mord.”

Åklagaren hänvisar till utredningsmyndighetens preliminära bedömning. Den har omfattat att klarlägga orsaken till de skador som upptäcktes i den uppmärksammade dokumentärfilmen.

Åklagaren skriver att ”Flera utredningsåtgärder har utförts, däribland omfattande undersökningar vid och av fartyget. Utredningsåtgärderna har utförligt redovisats i den delrapport som lämnats, där även de preliminära slutsatserna framgår”.

Enligt åklagarens bedömning har det inte framkommit något i delrapporten som ger anledning att anta att ett brott, som det är möjligt att inleda förundersökning för, har begåtts. Inte heller i övrigt har något framkommit som skulle kunna grunda en sådan misstanke.

De ytterligare åtgärder som eventuellt kan komma att utföras av utredningsmyndigheter förväntas inte påverka min bedömning i denna fråga, skriver åklagaren. Hon avslutar med att konstatera att därmed ska inte den tidigare nedlagda förundersökningen återupptas eller ny inledas. Ärendet ska avslutas.

Källa: Nationella Åklagaravdelningen – Riksenheten – Handling 215, ärende AM-165481-20- mot internationell och organiserad brottslighet

Den pågående digitaliseringen i samhället innebär många fördelar, som en högre servicenivå för medborgarna och mer kostnadseffektiva organisationer för ägare eller skattebetalare.

Men digitaliseringen medför även risker. Analyser av dessa utgår dock ofta från ett fredstida perspektiv, men hur förändras riskerna om freden övergår i gråzon eller krig?

I en rapport från FOI har Johan Bengtsson, Karin Mossberg Sonnek och Vidar Hedtjärn Swaling sammanställt fredstida problem orsakade av digitalisering och analyserat hur problemens karaktär förändras i gråzon eller krig.

Flera studier från FOI har visat på att brister byggs in i viktiga it-system i samhällsviktig verksamhet i fredstid. Det handlar bland annat om omogen teknik, avsaknad av nationell samordning och bristfällig beställarkompetens som resulterar i sårbara system.

– Sårbarheterna är desamma oavsett fredstid, gråzon eller krigstid, påpekar Karin Mossberg Sonnek. Men en skillnad i gråzon och krig är att antagonisternas vilja att identifiera och nyttja sårbarheterna ökar. Sårbarheterna kan ge antagonisten möjlighet att attackera it-system och manipulera data.

I rapporten identifieras åtta fredstida problemområden vars karaktär kan förändras i gråzon och krig. Bland dessa problemområden finns bland annat snabb teknikutveckling, externa beroenden samt bristfällig plan B. Som ett exempel på hur ett områdes karaktär förändras vid gråzon eller krig kommer här problemområdet snabb teknikutveckling.

Snabb teknikutveckling i fredstid

Den snabba teknikutvecklingen kommer med många fördelar. Men samtidigt som vi i dag har möjligheter som vi bara kunde drömma om för ett decennium sedan så medför den snabba utvecklingen vissa problem.

I fredstid handlar problemen till följd av den snabba teknikutvecklingen bland annat om att tillverkare enbart erbjuder support för deras produkter under kort tid, att oprövad teknik används och att säkerhetsarbetet inte alltid hinns med.

– Ny oprövad teknik har i många fall barnsjukdomar. Dessa kan introducera sårbarheter eller medföra att användning av tekniken inte ger förväntad effekt, säger Johan Bengtsson. Det kan också vara som så att barnsjukdomarna uppdagas först när tekniken används i stor skala.

Snabb teknikutveckling i gråzon och krig

Sårbarheterna som byggs in samhällets it-system till följd av den snabba teknikutvecklingen kan ge upphov till större och allvarligare problem i gråzon än i en krigssituation.

Detta beror på att det i ett gråzonsläge fortfarande finns fredstida förväntningar på att samhällets it-system ska fungera, medan det i krig finns en acceptans för störningar.

Tillverkarnas korta supporttider för it-komponenter kan bli ett problem i krigstid. I fredstid byts komponenterna ofta ut för att dra nytta av ny teknik.

­Därför finns det i många fall ingen anledning att bygga upp resurser för att reparera komponenterna om de går sönder.

-I en krigssituation, när it-systemen attackeras och leveranskedjorna störs, så blir det problem när reservdelar och reparationsförmåga har rationaliserats bort, säger Karin Mossberg Sonnek.

Fallgropar i gråzon och krig

När en hotbild förändras kan problemlösning som är funktionell i fredstid visa sig vara mindre ändamålsenlig i gråzon eller krig. Ett sådant exempel är lagerhållningsprincipen ”just-in-time” som i fredstid kan ses som ändamålsenlig och effektiv då det är dyrt med stora lager.

Man vill heller inte hålla större lager än nödvändigt då den snabba teknikutvecklingen gör att produkter åldras snabbt. I gråzon eller krig kan dessa begränsade lager skapa problem, något som exempelvis uppdagades under coronapandemins komponentbrist.

Johan Bengtsson påpekar att digitaliseringens effektivisering av verksamheter kan visa sig vara en fallgrop i gråzon.

Målet med digitalisering är ofta att uppnå en högre servicenivå eller effektivisering, vilket är ändamålsenligt i fredstid. I gråzon och krig är det viktigare att verksamheten är robust.

-Den fredstida effektiviseringen som ledde till minskad personalstyrka och lägre personalkostnad kan då innebära sämre redundans i verksamheten,säger Johan Bengtsson.

Källa: FOI 13 februari 2024

Våren 2023 beslutade kommunfullmäktige i Linköping att de politiska företrädarna ”ska verka för att Linköping ska vara en vargfri kommun”. Beslutet stoppades av förvaltningsrätten.

I december 2023 upphävde förvaltningsrätten Linköping kommuns beslut från den 30 maj 2023.

Det var i maj som den politiska majoriteten i Linköpings kommunfullmäktige, efter en motion från SD, beslutade att de skulle verka för att vara en vargfri kommun. Ledamöter från V och Mp röstade emot.

Två privatpersoner överklagade därefter kommunens beslut till förvaltningsrätten i Linköping genom att begära så kallad laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Detta kan endast göras av enskild person som är folkbokförd och bosatt inom kommunen, samt ska göras till aktuell förvaltningsrätt inom tre veckor från det att beslutet blivit offentligt.

En av privatpersonerna var Christer Davidsson. Han tog hjälp av Svenska Rovdjursföreningens jurister.

Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) skrev i en inlaga till förvaltningsdomstolen att ”kommunen har rätt att uttrycka en ståndpunkt gentemot bland annat staten, i frågor som rör och berör kommunen och dess medlemmar, även i sådana frågor där staten har beslutanderätten”.

Förvaltningsrätten skrev dock i sin dom att vargpopulationen är en statlig angelägenhet och inte en fråga av allmänt intresse som kommunen ensam får engagera sig i.

Förvaltningsrätten slog även fast att en kommun inte ska lägga sig i och bilda opinion i frågor som den inte kan fatta beslut om och inte har kompetens för.

Förvaltningsrättens dom kommer enligt uppgift till Östgöta Correspondenten inte att överklagas av kommunen.

Flera kommuner har redan tidigare försökt utropa sig till att arbeta för att bli ”vargfria”, exempelvis Nordanstig, Åre och Tidaholm.

Källa: Svenska Rovdjursföreningen 7 december 2023

Vid Institutet för framtidsstudier görs en analys av geostrategiska marknadsoffensiver, ryska påverkansoperationer, svenska partners och hotet från oligarkisk kapitalism.

Forskare ska undersöka avgörande men svåridentifierade icke-militära ryska hot mot svensk demokrati och säkerhet.

Via strategisk handel och finansiella operationer har Kreml avancerat geopolitiska och ekonomiska intressen i Sverige och Europa, ett långsiktigt arbete som varit beroende av samarbeten med politisk och ekonomisk elit i väst – som bearbetat marknader, tvättat pengar och påverkat Rysslandsbilder.

Ny forskning i Europa och USA har visat hur ömsesidiga beroenden mellan aktörer i Kreml och aktörer i väst destabiliserar institutioner genom att omstöpa marknader och regelsystem, men stor kunskapsbrist råder om hur den här sortens dynamik fungerat i just Sverige.

Undersökning ska skapa användbar förstahandskunskap om de praktiker, mekanismer och nätverk som Kreml använder för att, med hjälp av aktörer i Sverige, Europa och USA, påverka institutioner inom svensk politik, ekonomi och civilsamhälle.

Projektet ska sammanföra akademisk undersökande expertis från finans- och energisektorn med ny forskning om politiska och ekonomiska eliter, sociala nätverk, korruption och rysk ekonomisk historia.

Resultaten ska konkretisera och skärpa analyser av militärstrategisk marknadspåverkan och organiserad korruption, samt klargöra mekanismer i olika typer av oligarkisk kapitalism. Den nya kunskapen om Kremls penetrationsprogram ska skapa en solid bas för åtgärder som kan avväpna hot, skydda svenska institutioner och stärka nationell beredskap.

Källa: Institutet för Framtidsstudier

Tack vare ett avtal med IBM ska fortsatt utveckling i större skala inom kvantteknik på Chalmers bli möjlig med företagets kvantdatorer via molntjänster.

Genom finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer dessutom svenska universitet och företag få möjlighet att utbilda sig vidare i kvantteknik.

Utveckling och optimering ska först ske vid Chalmers egen kvanttestbädd. Detta inom ramen för forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology (Wacqt).

Det pågår sedan 2018 arbete med att bygga en svensk kvantdator på Chalmers. Den kvantdatorn har för närvarande 25 kvantbitar. Men målet till år 2029 är 100 kvantbitar.

För att utveckla kompetensnivån inom kvantteknik och sänka tröskeln för att använda kvantdatorer inom såväl akademi som industri, byggs en kopia av den nuvarande kvantdatorn.

Den ska bli en testbädd med supportavdelning där forskare och företag kan prova att omvandla verkliga problem till kvantalgoritmer som sedan körs på testbäddens kvantdator.

Samtidigt kan arbetet med att utveckla den ursprungliga kvantdatorn på Chalmers till 100 kvantbitar fortgå ostört.

Det nya avtalet mellan Chalmers och IBM innebär att forskningsprogrammet kan erbjuda en ny möjlighet för akademi och svensk industri att ta nästa steg i att utforska och använda kvantdatorer.

När algoritmerna har testats på Chalmers testbädd för kvantdatorer finns möjlighet att fortsätta arbetet på IBM:s kvantdatorer. De inkluderar 127-kvantbitars IBM Eagle-processorer och de senaste 133-kvantbitars IBM Heron-processorerna.

− Eftersom vi är helt öppna med vad som finns under huven på vår kvantdator är det lättare och billigare att optimera algoritmerna efter hårdvaran hos oss. Det ökar chanserna till lyckade beräkningar, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för Wacqt.

Samtidigt vill de erbjuda forskare vid svenska universitet och företag möjligheten att lära sig att använda och arbeta med större och mer kraftfulla kvantprocessorer genom samarbetet med IBM.

− Vi ser fram emot att arbeta med Wacqt-programmet på Chalmers, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, och hjälpa till att sänka tröskeln för akademi och industri i Sverige att utforska hur kvantdatorer kan användas för att lösa tekniska utmaningar, säger Vahid Zohali, vd för IBM Sverige.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Svenska regeringen har ställt sig bakom ett förslag till EU-kommissionen att sänka skyddsstatus för lodjur och björn inom EU. Miljöpartiet anser att ståndpunkten inte har förankrats i Riksdagen och gör en KU-anmälan. Landsbygdsminister Peter Kullgren svarar i ett skriftligt uttalande till DN att förslaget är i linje med att sänka skyddsstatusen för varg, och att bestånden av lo och björn är större och mer livskraftiga. /DN 30 januari 2024

EU-kommissionen har förnyat användningen av glyfosat i tio år. Beslutet, som kommer efter en omfattande vetenskaplig utvärdering av miljö- och hälsorisker, innebär att lantbrukare kan fortsätta använda växtskyddsmedel med glyfosat.

Glyfosat är världens mest använda verksamma ämne i växtskyddsmedel. År 2022 var den totala försäljningen i Sverige 853 ton. Det innebär en ökning från 807 ton år 2021.

Det används bland annat mot ogräs inom lantbruket och användningen är omgiven av villkor. I Sverige får till exempel inte växtskyddsmedel med glyfosat användas inom lantbruket före skörd av spannmål och inte heller i hemträdgårdar eller kolonilotter.

EU-kommissionens beslut fattades efter att den inte lyckats uppnå en kvalificerad majoritet mellan medlemsländerna för sitt förslag i omprövningskommittén den 16 november 2023. Därmed blev EU-kommissionen tvungen att själv fatta beslut om ett godkännande före den 15 december 2023 då det nuvarande godkännandet för glyfosat löpte ut.

Källa: Kemikalieinspektionen 30 nov 2023