Genom att förstå våldsbejakande extremisters självbild och världsbild kan deras handlingar förutsägas, Detta enligt en FOI-rapport om social identitetsteori.
FOI-rapporten heter Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism och är skapad för de som jobbar praktiskt mot terrorism.
– I en konfliktsituation blir dynamiken oerhört viktig. Den gör det lättare att förstå vad som skapar terror och terrorister, säger Anders Strindberg, forskare på FOI, och författare till rapporten.
Vi människor mår ofta bra av att tillhöra en grupp – det kan exempelvis gälla en yrkesgrupp, ett religiöst samfund eller ett fotbollslag.
När vi är tillsammans med människor som delar vår syn på världen, blir det en viktig del av vår identitet.
När gruppen och den identitet som gruppen delar ifrågasätts eller hotas sluter vi oss ofta samman, beredda till försvar.
Enligt social identitetsteori gäller detta i hög grad även våldsbejakande extremister. De ser världen utifrån sin grupps värderingar och reagerar på det som de upplever hotar gruppen.
Social identitetsteori ger en förståelse för hur människor beter sig i grupp och hur grupper relaterar till andra grupper. Det gäller även våldsbejakande extremister. Det behövs inte någon särskild mall för att förstå dem.
Teorin ger bland annat möjlighet att på ett tidigt stadium tränga in och förstå konfliktdynamik på gruppnivå och att se beteenden som pekar mot ökad extremism och terrorism.
I detta arbete ingår bland annat att avslöja hur grupper framställer sig som allt mer rättfärdiga samtidigt som motståndare ses allt mer som onda. Ofta får kampen grandiosa inslag.
Då kan en grupp, som exempelvis kräver ändrad politik, börja framställa sina krav som historiskt viktiga som påverkar folkets eller kulturens överlevnad. Ju större uppgift desto mer aggressiv blir gruppens beteende.
– Dessutom, ses då motståndarna inte längre som individer, utan enbart som företrädare för fiendegrupper – som poliser, invandrare, judar eller grupper man tycker illa om, säger Anders Strindberg.
Social identitetsteori utvecklades på 1970-talet av Henri Tajfel för att förstå mönsterbundna beteenden som leder till diskriminering och konflikter mellan grupper.
Teorin hör hemma inom socialpsykologin men kan kombineras med andra teorier och modeller för att tränga på djupet i specifika fall. Social identitetsteori har tillämpats för att förstå konflikter i exempelvis Thailand, Cypern och Nordirland.
Anders Strindberg har själv använt den här teorin för att bättre förstå Israel-Palestinakonflikten. Social identitetsteori har sällan använts inom terrorismforskning.
– Terrorismforskning har haft en tendens att behandla forskningssubjekt som forskningsobjekt. Det har alltid funnits en motvilja mot att ta terroristers perspektiv på allvar, trots att detta är så viktigt, säger Anders Strindberg
Rapporten är anslagsfinansierad. Den riktar sig främst till polis och andra praktiker inom verksamhet mot terrorism och våldsbejakande extremism. Rapporten är dessutom avsedd som ett inlägg i det pågående akademiska samtalet.
Källa: FOI den 7 februari 2021
OBS! Se även Henri Tajfel lanserade ”The Social Identity Theory”