Dagens energidebatt är polariserad. Vindkraft ställs mot kärnkraft, uttryck som planerbar ställs mot icke planerbar energi. Det menar forskare på Chalmers.
I en nyligen publicerad forskningsrapport visar de att en ökad elektrifiering i samhället går att klara med en stor andel vind- och solkraft. Om systemet kombineras med åtgärder för flexibilitet. Den behövs både med och utan kärnkraft.
I rapporten ”Ett framtida elsystem med och utan ny kärnkraft – vad är skillnaden?” jämför Lisa Göransson, docent i Energisystem, och Filip Johnsson, professor i Energisystem och programchef, Mistra Electrification, hur tre olika elsystem för Sverige kan möta efterfrågan på el och uppfylla klimatmålen och industrins elektrifiering.
Om Sverige ska lyckas med elektrifieringen handlar det om att undanröja olika barriärer för att bygga ut ny elproduktion oberoende av kraftslag.
Bakgrunden till studien var att forskarna upplevde att kunskap och förståelse saknades om hur ett elsystem med stor andel förnybar elproduktion kan se ut och fungera.
– Med rapporten vill vi skapa en bättre förståelse runt de här frågorna, säger Lisa Göransson.
Forskarna upplevde att det fanns orimliga förväntningar på vad ny kärnkraft skulle innebära för det svenska elsystemet, som att den exempelvis skulle föra oss tillbaka till 90-talets stabila och låga elpriser.
– Den energipolitiska debatten har hamnat i en polarisering mellan vind- och kärnkraft, vilket är något av en icke-fråga eftersom kraftslagen har olika förutsättningar. Vindkraft, speciellt landbaserad, kan byggas ut redan nu medan kärnkraft tar längre tid att få fram. Dessutom är kostnaderna för kärnkraft osäkra i dagsläget, säger Filip Johnsson
I debatten har det låtit som att det finns två olika vägar fram, menar forskarna. En väg med mer planerbar elproduktion – underförstått där vi får ett stabilt elsystem med små elprisvariationer – och ett system med en massa vindkraft då elpriserna kommer att variera kraftigt. Studien visar att oberoende om Sverige har kärnkraft eller inte så kommer vi att få samma utmaningar och möjligheter.
– Det gemensamma, menar Filip Johnsson, är variationer i elpriset och behov av flexibilitet på användarsidan. Det senare ger också stora möjligheter till att skapa ett modernt elsystem som tillvaratar all el som produceras i vindkraftverk.
– Till exempel i form av smart laddning av elbilar, vätgaslagring för industrin och smart styrning av värmepumpar för uppvärmning. Här finns stora möjligheter men vi har hittills nästan inte infört något av detta i större skala, säger Filip Johnsson.
Källa: Chalmers tekniska högskola