Europaparlamentet prioriterar kampen mot klimatförändringarna. Här kan du läsa mer om de lösningar som EU och parlamentet arbetar på.

Begränsa den globala uppvärmningen: 2°C ökning

De genomsnittliga globala temperaturerna har stigit avsevärt sedan den industriella revolutionen och det senaste årtiondet (2008-2017) var det varmaste någonsin rapporterat. Av de 17 varmaste åren, har 16 skett sedan år 2000.

Uppgifter från Copernicus klimatförändringstjänst visar att 2018 också var ett av de tre varmaste åren som rapporterats för Europa. Majoriteten av bevis visar på att detta beror på den ökade mängden växthusgaser som skapas av människors aktivitet.

Den genomsnittliga globala temperaturen är idag 0,85°C högre än den var i slutet av 1800-talet. Forskare anser att en ökning med 2°C jämfört med förindustriell nivå är en tröskel som skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet och miljön.

Därför är det internationella samfundet enigt om att den globala uppvärmningen måste hålla sig väl under en ökning med 2°C.

Varför är EU:s åtgärder viktiga?

Enligt EU:s miljöbyrå är Europeiska Unionen den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen efter Kina och USA. Energisektorn stod för 78 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser 2015.

EU:s insatser börjar få effekt. 2008 bestämde EU att sätta målet att minska utsläppen med 20 procent år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. Vi är på god väg att nå detta mål: under 2015 hade nivån för växthusgasutsläpp i EU minskat med 22 procent jämfört med 1990.

Kolla in grafik om klimatförändringarna i Europa (en).

EU och internationell klimatpolitik
EU är en nyckelspelare i FN:s klimatförhandlingar. År 2015 godkände EU Parisavtalet, det första universella avtalet för att bekämpa klimatförändringar. Målet med avtalet är att begränsa klimatförändringarna genom att hålla ökningen på högst 1,5 °C jämfört med förindustriell tid.

Enligt Parisavtalet har EU åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser inom unionen med minst 40 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

EU har infört en rad olika åtgärder för att nå målet.

Minska utsläppen av växthusgaser
Beroende på sektor har EU infört olika typer av mekanismer.

För att dra ned på utsläppen från kraftverk och industrier har EU satt igång en första marknad för utsläpp av koldioxid. Genom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) måste företag köpa tillstånd för att släppa ut koldioxid, så kallade utsläppsrätter. Ju mindre de släpper ut, ju mindre måste de därför betala. Systemet omfattar 45 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

För andra sektorer, som inom byggindustri och i jordbruket, ska minskningarna uppnås genom avtalade nationella utsläppsmål, som beräknas på ländernas bruttonationalprodukt per capita.

När det gäller vägtransporter gav Europaparlamentet, under våren 2019, sitt stöd till lagstiftning för att minska koldioxidutsläppen med 37,5 procent för nya bilar, 31 procent för transportfordon och 30 procent för nya lastbilar fram till år 2030.

EU vill också använda sig av skogens förmåga att ta upp koldioxid i kampen mot klimatförändringar. År 2017 röstade parlamentet för en förordning som ska förhindra utsläpp som är ett resultat av avskogning och förändrad markanvändning.  

Ta reda på mer uppgifter om EU:s åtgärder för att minska på växthusgasutsläpp.

Antar utmaningen på energiområdet
EU bekämpar klimatförändringarna även med en ny renare energipolitik som godkändes av Europaparlamentet 2018. Fokus ligger på att utöka andelen förnybar energi som konsumeras till 32 procent 2030 och skapa möjligheter för människor att själva producera sin egen gröna energi.

Förutom detta vill EU förbättra energieffektiviseringen med 32,5 procent till år 2030 och har godkänt lagstiftning avseende byggnader och för hushållsmaskiner.

Upptäck mer om EU:s åtgärder för att främja ren energi,

EU-finansiering för klimatet
Att hantera klimatet och anpassningsmål är integrerade i EU:s utgiftsprogram. EU har enats om att göra åtminstone 20 procent av utgifterna kopplade till klimatåtgärder för perioden 2014-2020, inklusive de 3,4 miljarder euro som satsas i miljö- och handlingsprogrammet LIFE.

Källa: Nyheter Europaparlamentet