Mänskliga embryon vars arvsmassa ändras med hjälp av genommodifiering ska inte användas för att skapa en graviditet i dagsläget.

Det slår den nya internationella kommission som tar fram riktlinjer för en eventuell framtida klinisk användning av den nya gentekniken fast i en första rapport.

En slutsats i rapporten är att tekniken inte är tillräckligt väl utvecklad för att man ska kunna acceptera klinisk användning. Innan ärftlig genomeditering på människor kan tillåtas bör ett antal kriterier vara uppfyllda. Det måste till exempel vara möjligt att göra precisa förändringar av genomet utan att oönskade effekter uppstår.

Det handlar bland annat om att genetiska förändringar kan ärvas ned till framtida generationer, något som väcker inte bara forsknings- och medicinska spörsmål utan även etiska och moraliska sådana. Innan något land kan bestämma sig för att tillåta klinisk användning av den nya gentekniken måste därför även en omfattande dialog med samhället ske.

Om ett land skulle bestämma sig för att börja använda den nya gentekniken i framtiden bör det, enligt kommissionen, endast ske om det är nödvändigt för att förhindra uppkomsten av allvarliga monogena sjukdomar, sjukdomar som beror på mutationer i en enda gen.

Kommissionen är ett gemensamt initiativ från vetenskaps- och medicinska akademier runt om i världen och går under namnet International Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome Editing.  

Akademierna i USA och Storbritannien fungerar som ett sekretariat för kommissionen . Anna Wedell, professor vid Karolinska Institutet, är den enda deltagaren från de nordiska länderna.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien 3 sept 2020