36 svenska universitet och högskolor har tagit fram ett gemensamt klimatramverk. Utifrån det ska varje anslutet lärosäte ta fram varsin konkret klimatstrategi, med målet att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030. De höjda ambitionerna rymmer både sänkta egna utsläpp och större effekt på samhällets omställning.

Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader. För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium.

Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin. Alla samhällssektorer påverkas. Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten och är viktigare än någonsin:

​-Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem. 

-Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.

-Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar. 

-Att sprida den kunskap som man tar fram.

För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen. De finns med i klimatramverket.

Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.

Initiativet till klimatramverket kommer från KTH och Chalmers.

– Eftersom det är så bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Även beteendeförändringar behövs. Det gäller förstås även oss på lärosätena. Bland annat för att vi utgör några av landets största arbetsplatser, och för att det är viktigt att vi visar att vi tar våra egna forskningsresultat om klimatförändringarna på allvar.

– Högskolesektorn har ett omfattande ansvar att utveckla kunskap om klimatfrågan och dess lösningar, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Att skjuta ansvaret vidare till kommande generationer duger inte. Därför måste vi nu agera på flera nivåer samtidigt.

Källa: KTH 4 aug 2019