Forskare från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har analyserat det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern och Nordafrika samt de utmaningar som regionen står inför de närmsta 5–10 åren. Regionen går sannolikt mot en ökad instabilitet; en utveckling som kommer att få allt tydligare konsekvenser även för Europa.
Mellanöstern och Nordafrika (MENA-regionen) genomgår just nu en omstöpande förändring. Processen inleddes för fyra år sedan med den så kallade arabiska våren. Då var den allmänna stämningen euforisk och många hoppades på en demokratiseringsvåg.
Men utvecklingen i regionen sedan dess pekar i andra riktningar. Det skriver Mikael Eriksson och Samuel Bergenwall, båda forskare vid FOI, i rapporten ”Mellanöstern och Nordafrika i ett 5–10-årsperspektiv”.
– Det är svårt att säga hur saker kommer att utveckla sig. Men den generella tendensen vi ser i regionen är tilltagande säkerhetsutmaningar, med väpnade konflikter och återgångar till auktoritärt styre, säger Mikael Eriksson, doktor i statsvetenskap.
Situationen i MENA får sannolikt allt tydligare konsekvenser även för Europa. En del av dem har vi redan anat: en återvändande-problematik med ”utländska krigare” som tar med sig spänningarna från konfliktområdena till Europa. Situationen i Syrien innebär även en rad låsningar i det internationella systemet, inte minst i FN.
De senaste åren har det folkliga upproret i Syrien utvecklats till ett inbördeskrig där en mängd aktörer, både statliga och icke-statliga, har blandat sig i och försvårat en politisk lösning.
Situationen har särskilt kommit att stärka extremiströrelsen IS (Islamiska staten eller Daesh: en beteckning som används i Mellanöstern)) i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika.
På grund av IS framväxt har man i flera länder tvingats att fokusera alltmer på kontraterrorism och maktfördelning än på demokratiprocesser.
Källa: FOI