År 2000 kunde USA:s president Bill Clinton i ett berömt tal berätta att den mänskliga arvsmassan var kartlagd. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande takt – inte bara människan utan även djur, natur, virus och mikroorganismer är kartlagda.

Detta är en revolution som kommer att påverka mänskligheten lika mycket som IT eller ång­ma­s­ki­nen. En grupp FOI-forskare har på uppdrag av Försvarsmakten gett ett smakprov på vad det kan leda till i rapporten ”Genomik i vetenskap, samhälle och säkerhet”. Målgruppen är bred.

– Vår primära målgrupp är alla i Myndighetssverige. För vi ser ett område som inte bara kommer att förändra våra liv, utan dessutom är fyllt av etiska, juridiska och sociala överväganden, säger Elisa­bet Frithz, som har skrivit rapporten tillsammans med Anders Allgardsson och Per Stenberg.

I rapporten presenteras en bild av en framtid med stora vetenskapliga landvinningar. För att ta några cent­rala exempel så:

-Kan sjukvården genom att koppla samman DNA-sekvenser med patientjournaler hitta riskgener och därmed riskgrupper.

-Kan bekämpning av virussjukdomar som Ebola effektiviseras eftersom DNA-teknik gör det möj­ligt att snabbt diagnosticera sjukdomen.

-Kan polisarbete utvecklas, när ett DNA-prov inte bara kan göra en koppling till en känd identitet, utan också beskriva etniskt ursprung, kroppskonstitution och ansiktsform.

-Kan djuravel och växtodling förändras när vi vet vilka gener som ger störst skörd och godaste kött.

Men DNA-teknikens utmanar i många fall etikens gränser. Och när vi kan se företeelser som forsk­ning kring IQ-gener, om framtida möjligheten att skapa intelligenta människor, så anser FOI-forska­r­na att det är av största vikt att politiker och myndigheter agerar.

– Några menar att vi genom DNA-tekniken kommer att skapa vår egen evolution, något som tidi­ga­re varit naturens jobb. Förutom att det ställer etiska frågor, kan vi inte utesluta att naturen slår till­baka när människan går in och manipulerar ekosystemen. Därför måste samhället sätta gränserna. Det måste ske fort, för den här utvecklingen är minst lika snabb som IT-revolutionens, inte minst för att det finns starka ekonomiska intressen inom området, säger Elisabet Frithz.

För Försvarsmakten handlar utvecklingen av DNA-tekniken dels om risken för nya, avsevärt far­li­gare, biologiska vapen.

Men vi berör även de möjligheter som användning av DNA-tekniken ger i jakten på ny personal och för att identifiera avlidna, menar Elisabet Frithz.

Källa: FOI