Den 24 februari 2022 inledde Ryssland, med president Vladimir Putin i spetsen, en fullskalig invasion av Ukraina. Det markerar starten på en utdragen global kris samtidigt med den största mobiliseringen av väpnade styrkor i Europa sedan andra världskriget.

Kriget påverkar tillväxt och skakar om den globala ekonomiska och politiska ordningen i världen.

Det hela började åtta år efter Rysslands annektering av Krim 2014. Sedan krigets början har tusentals civila dött och ungefär en tredjedel av ukrainarna har fördrivits.

I oktober 2022 listade FN ungefär 7,8 miljoner ukrainska flyktingar över hela Europa, inklusive 2,85 miljoner i Ryssland.

Exklusive Ryssland, tar Polen emot det högsta antalet flyktingar (1 422 482), följt av Tyskland och Tjeckien. Medan cirka 13 miljoner människor har förblivit internflyktingar i Ukraina på grund av strider, oframkomliga vägar och brist på resurser som behövs för att evakuera.

Det ukrainska samhället har lidit allvarlig skada i stads- och bostadsområden, militära tillgångar, sjukhus, utbildningsinstitutioner och kommunikations- och transportinfrastrukturer.

Många av Ukrainas universitet har utsatts för bombningar eller beskjutning. En majoritet av forskarna är fördrivna. Ungefär 5 000 människor i Ukrainas forskarsamhälle har lämnat landet.

Kriget har samtidigt destabiliserat globala energi- och marknadsresurser samtidigt som den har förvärrat andra globala kriser. Militära operationer och våld har förvärrat också den redan befintliga bristen på resurser för humanitärt bistånd.

Ukraina har tagit allvarlig skada inom högre utbildning, forskning och inom de vetenskapliga infrastrukturerna sedan krigets början. Med tanke på att de flesta ukrainska universitet är statligt finansierade. Forskningsanslagen har minskat kraftigt i landet och har istället omfördelats till militär upprustning och försvar. Vilket gör det nästan omöjligt för ukrainska forskare att fortsätta sitt arbete i landet.

Källa: Rapport från”Centre for Science Futures. International Science Council” mars 2025