Uppdaterad SMHI den 22 juni 2023

Vi vet att klimatet varierat under hela jordens existens. Det finns spår av både värmetider och av istider. Spåren som vi kan observera och analysera är delvis otydliga och därmed osäkra. Men några av dem är dock relativt säkra om än svåra att sätta exakta värden på.

När det gäller det gångna klimatet arbetar meteorologer, SMHI, främst med den period då det fanns direkta fysikaliska mätningar gjorda. Det innebär i praktiken perioden från 1859/60 då ett svenskt nationellt nät för väderobservationer upprättades. Det finns dock äldre observationer gjorda i Sverige främst de från Stockholm (från 1756 och framåt) och Uppsala (från 1722 och framåt).

Klimatet även långt tillbaka är av intresse för klimatforskare. Det kan studeras utifrån proxydata; exempelvis årsringar hos träd, sedimentavlagringar, pollen och även borrkärnor från is. Men det är inte något som SMHI sysslar med idag.

Istid även för 600 miljoner år sedan

Jorden har säkerligen varit nedisad inte bara under de senaste årmiljonerna utan även för cirka 300, 430 och drygt 600 miljoner år sedan. Däremellan har Jorden haft långvariga värmeperioder förmodligen utan nedisningar.

Många tecken tyder på att dinosauriernas tid var en varm period. Det vill säga från 250 miljoner år sedan och fram till dess de utplånades för cirka 65 miljoner år sedan. Värmen fortsatte fram tills de senaste istiderna startade.

Emellertid finns tecken som antyder att det fanns förutsättningar för istider även för omkring 150 miljoner år sedan. En hypotes som har lagts fram är dock att kontinenternas position på Jorden då inte var gynnsamt för uppkomsten av mera omfattande nedisning.

Den antarktiska inlandsisen började bildas för cirka 30-40 miljoner år sedan. Men mer omfattande nedisningar inleddes först för några miljoner år sedan.

Klimatpåverkan av meteoriter från rymden

Under resans gång har jorden även hemsökts av stora nedslag av meteoriter och kometer. Den mest kända är en meteorit som slog ner i Centralamerika för 65 miljoner år sedan. Den här händelsen innebar förmodligen slutet för dinosaurierna tid på Jorden.

Det kraftiga nedslaget av meteoriten orsakade dels en kraftig tsunami och dels slungade den upp stora mängder av partiklar i stratosfären Det gjorde att stoftpartiklar hindrade solens strålar från att nå jordytan under flera år.

Sett ur ett längre klimatperspektiv är ett nedslag av en meteorit ett dramatiskt men ett kortvarigt fenomen. Dess påverkan på det globala vädret finns säkerligen kvar under ett antal år men efter tio-tjugo år är klimatet sannolikt återställt. Skadorna på floran och faunan är säkert mycket mer omfattande.

Källa: SMHI