Den 15 februari 2024

M/S Estonia var inte sjövärdigt men bakgrunden till katastrofen innebär inte något brott som nu kan leda till åtal.

Det är sammanfattningen av åklagarens förundersökning. Hon hänvisar också till Statens haverikommissions utredning i sitt pressmeddelande.

Kommissionen fastslår:

– Vraket efter M/S ESTONIA är i dåligt skick, med allvarliga strukturella skador.

– Den plats där det finns berggrund i dagen under skrovet matchar placeringen av deformationen på skrovet.

– Baserat på de bevis som hittills samlats in finns det inget som tyder på en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål.

– Baserat på de bevis som hittills samlats in finns det inga tecken på en explosion i fören.

– Den estniska och svenska utredningsmyndigheten har analyserat de faktauppgifter som finns i 1997 års JAIC-rapport och bedömer att M/S ESTONIA inte var sjövärdig.

Åklagaren skriver att ”Av hänsyn till att den händelse som det nu är fråga om inträffade den 28 september 1994 kan en förundersökning idag endast avse brott som inte preskriberas, såsom bl.a. mord.”

Åklagaren hänvisar till utredningsmyndighetens preliminära bedömning. Den har omfattat att klarlägga orsaken till de skador som upptäcktes i den uppmärksammade dokumentärfilmen.

Åklagaren skriver att ”Flera utredningsåtgärder har utförts, däribland omfattande undersökningar vid och av fartyget. Utredningsåtgärderna har utförligt redovisats i den delrapport som lämnats, där även de preliminära slutsatserna framgår”.

Enligt åklagarens bedömning har det inte framkommit något i delrapporten som ger anledning att anta att ett brott, som det är möjligt att inleda förundersökning för, har begåtts. Inte heller i övrigt har något framkommit som skulle kunna grunda en sådan misstanke.

De ytterligare åtgärder som eventuellt kan komma att utföras av utredningsmyndigheter förväntas inte påverka min bedömning i denna fråga, skriver åklagaren. Hon avslutar med att konstatera att därmed ska inte den tidigare nedlagda förundersökningen återupptas eller ny inledas. Ärendet ska avslutas.

Källa: Nationella Åklagaravdelningen – Riksenheten – Handling 215, ärende AM-165481-20- mot internationell och organiserad brottslighet

Den pågående digitaliseringen i samhället innebär många fördelar, som en högre servicenivå för medborgarna och mer kostnadseffektiva organisationer för ägare eller skattebetalare.

Men digitaliseringen medför även risker. Analyser av dessa utgår dock ofta från ett fredstida perspektiv, men hur förändras riskerna om freden övergår i gråzon eller krig?

I en rapport från FOI har Johan Bengtsson, Karin Mossberg Sonnek och Vidar Hedtjärn Swaling sammanställt fredstida problem orsakade av digitalisering och analyserat hur problemens karaktär förändras i gråzon eller krig.

Flera studier från FOI har visat på att brister byggs in i viktiga it-system i samhällsviktig verksamhet i fredstid. Det handlar bland annat om omogen teknik, avsaknad av nationell samordning och bristfällig beställarkompetens som resulterar i sårbara system.

– Sårbarheterna är desamma oavsett fredstid, gråzon eller krigstid, påpekar Karin Mossberg Sonnek. Men en skillnad i gråzon och krig är att antagonisternas vilja att identifiera och nyttja sårbarheterna ökar. Sårbarheterna kan ge antagonisten möjlighet att attackera it-system och manipulera data.

I rapporten identifieras åtta fredstida problemområden vars karaktär kan förändras i gråzon och krig. Bland dessa problemområden finns bland annat snabb teknikutveckling, externa beroenden samt bristfällig plan B. Som ett exempel på hur ett områdes karaktär förändras vid gråzon eller krig kommer här problemområdet snabb teknikutveckling.

Snabb teknikutveckling i fredstid

Den snabba teknikutvecklingen kommer med många fördelar. Men samtidigt som vi i dag har möjligheter som vi bara kunde drömma om för ett decennium sedan så medför den snabba utvecklingen vissa problem.

I fredstid handlar problemen till följd av den snabba teknikutvecklingen bland annat om att tillverkare enbart erbjuder support för deras produkter under kort tid, att oprövad teknik används och att säkerhetsarbetet inte alltid hinns med.

– Ny oprövad teknik har i många fall barnsjukdomar. Dessa kan introducera sårbarheter eller medföra att användning av tekniken inte ger förväntad effekt, säger Johan Bengtsson. Det kan också vara som så att barnsjukdomarna uppdagas först när tekniken används i stor skala.

Snabb teknikutveckling i gråzon och krig

Sårbarheterna som byggs in samhällets it-system till följd av den snabba teknikutvecklingen kan ge upphov till större och allvarligare problem i gråzon än i en krigssituation.

Detta beror på att det i ett gråzonsläge fortfarande finns fredstida förväntningar på att samhällets it-system ska fungera, medan det i krig finns en acceptans för störningar.

Tillverkarnas korta supporttider för it-komponenter kan bli ett problem i krigstid. I fredstid byts komponenterna ofta ut för att dra nytta av ny teknik.

­Därför finns det i många fall ingen anledning att bygga upp resurser för att reparera komponenterna om de går sönder.

-I en krigssituation, när it-systemen attackeras och leveranskedjorna störs, så blir det problem när reservdelar och reparationsförmåga har rationaliserats bort, säger Karin Mossberg Sonnek.

Fallgropar i gråzon och krig

När en hotbild förändras kan problemlösning som är funktionell i fredstid visa sig vara mindre ändamålsenlig i gråzon eller krig. Ett sådant exempel är lagerhållningsprincipen ”just-in-time” som i fredstid kan ses som ändamålsenlig och effektiv då det är dyrt med stora lager.

Man vill heller inte hålla större lager än nödvändigt då den snabba teknikutvecklingen gör att produkter åldras snabbt. I gråzon eller krig kan dessa begränsade lager skapa problem, något som exempelvis uppdagades under coronapandemins komponentbrist.

Johan Bengtsson påpekar att digitaliseringens effektivisering av verksamheter kan visa sig vara en fallgrop i gråzon.

Målet med digitalisering är ofta att uppnå en högre servicenivå eller effektivisering, vilket är ändamålsenligt i fredstid. I gråzon och krig är det viktigare att verksamheten är robust.

-Den fredstida effektiviseringen som ledde till minskad personalstyrka och lägre personalkostnad kan då innebära sämre redundans i verksamheten,säger Johan Bengtsson.

Källa: FOI 13 februari 2024

Våren 2023 beslutade kommunfullmäktige i Linköping att de politiska företrädarna ”ska verka för att Linköping ska vara en vargfri kommun”. Beslutet stoppades av förvaltningsrätten.

I december 2023 upphävde förvaltningsrätten Linköping kommuns beslut från den 30 maj 2023.

Det var i maj som den politiska majoriteten i Linköpings kommunfullmäktige, efter en motion från SD, beslutade att de skulle verka för att vara en vargfri kommun. Ledamöter från V och Mp röstade emot.

Två privatpersoner överklagade därefter kommunens beslut till förvaltningsrätten i Linköping genom att begära så kallad laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Detta kan endast göras av enskild person som är folkbokförd och bosatt inom kommunen, samt ska göras till aktuell förvaltningsrätt inom tre veckor från det att beslutet blivit offentligt.

En av privatpersonerna var Christer Davidsson. Han tog hjälp av Svenska Rovdjursföreningens jurister.

Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) skrev i en inlaga till förvaltningsdomstolen att ”kommunen har rätt att uttrycka en ståndpunkt gentemot bland annat staten, i frågor som rör och berör kommunen och dess medlemmar, även i sådana frågor där staten har beslutanderätten”.

Förvaltningsrätten skrev dock i sin dom att vargpopulationen är en statlig angelägenhet och inte en fråga av allmänt intresse som kommunen ensam får engagera sig i.

Förvaltningsrätten slog även fast att en kommun inte ska lägga sig i och bilda opinion i frågor som den inte kan fatta beslut om och inte har kompetens för.

Förvaltningsrättens dom kommer enligt uppgift till Östgöta Correspondenten inte att överklagas av kommunen.

Flera kommuner har redan tidigare försökt utropa sig till att arbeta för att bli ”vargfria”, exempelvis Nordanstig, Åre och Tidaholm.

Källa: Svenska Rovdjursföreningen 7 december 2023

Vid Institutet för framtidsstudier görs en analys av geostrategiska marknadsoffensiver, ryska påverkansoperationer, svenska partners och hotet från oligarkisk kapitalism.

Forskare ska undersöka avgörande men svåridentifierade icke-militära ryska hot mot svensk demokrati och säkerhet.

Via strategisk handel och finansiella operationer har Kreml avancerat geopolitiska och ekonomiska intressen i Sverige och Europa, ett långsiktigt arbete som varit beroende av samarbeten med politisk och ekonomisk elit i väst – som bearbetat marknader, tvättat pengar och påverkat Rysslandsbilder.

Ny forskning i Europa och USA har visat hur ömsesidiga beroenden mellan aktörer i Kreml och aktörer i väst destabiliserar institutioner genom att omstöpa marknader och regelsystem, men stor kunskapsbrist råder om hur den här sortens dynamik fungerat i just Sverige.

Undersökning ska skapa användbar förstahandskunskap om de praktiker, mekanismer och nätverk som Kreml använder för att, med hjälp av aktörer i Sverige, Europa och USA, påverka institutioner inom svensk politik, ekonomi och civilsamhälle.

Projektet ska sammanföra akademisk undersökande expertis från finans- och energisektorn med ny forskning om politiska och ekonomiska eliter, sociala nätverk, korruption och rysk ekonomisk historia.

Resultaten ska konkretisera och skärpa analyser av militärstrategisk marknadspåverkan och organiserad korruption, samt klargöra mekanismer i olika typer av oligarkisk kapitalism. Den nya kunskapen om Kremls penetrationsprogram ska skapa en solid bas för åtgärder som kan avväpna hot, skydda svenska institutioner och stärka nationell beredskap.

Källa: Institutet för Framtidsstudier