Tack vare ett avtal med IBM ska fortsatt utveckling i större skala inom kvantteknik på Chalmers bli möjlig med företagets kvantdatorer via molntjänster.

Genom finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer dessutom svenska universitet och företag få möjlighet att utbilda sig vidare i kvantteknik.

Utveckling och optimering ska först ske vid Chalmers egen kvanttestbädd. Detta inom ramen för forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology (Wacqt).

Det pågår sedan 2018 arbete med att bygga en svensk kvantdator på Chalmers. Den kvantdatorn har för närvarande 25 kvantbitar. Men målet till år 2029 är 100 kvantbitar.

För att utveckla kompetensnivån inom kvantteknik och sänka tröskeln för att använda kvantdatorer inom såväl akademi som industri, byggs en kopia av den nuvarande kvantdatorn.

Den ska bli en testbädd med supportavdelning där forskare och företag kan prova att omvandla verkliga problem till kvantalgoritmer som sedan körs på testbäddens kvantdator.

Samtidigt kan arbetet med att utveckla den ursprungliga kvantdatorn på Chalmers till 100 kvantbitar fortgå ostört.

Det nya avtalet mellan Chalmers och IBM innebär att forskningsprogrammet kan erbjuda en ny möjlighet för akademi och svensk industri att ta nästa steg i att utforska och använda kvantdatorer.

När algoritmerna har testats på Chalmers testbädd för kvantdatorer finns möjlighet att fortsätta arbetet på IBM:s kvantdatorer. De inkluderar 127-kvantbitars IBM Eagle-processorer och de senaste 133-kvantbitars IBM Heron-processorerna.

− Eftersom vi är helt öppna med vad som finns under huven på vår kvantdator är det lättare och billigare att optimera algoritmerna efter hårdvaran hos oss. Det ökar chanserna till lyckade beräkningar, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för Wacqt.

Samtidigt vill de erbjuda forskare vid svenska universitet och företag möjligheten att lära sig att använda och arbeta med större och mer kraftfulla kvantprocessorer genom samarbetet med IBM.

− Vi ser fram emot att arbeta med Wacqt-programmet på Chalmers, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, och hjälpa till att sänka tröskeln för akademi och industri i Sverige att utforska hur kvantdatorer kan användas för att lösa tekniska utmaningar, säger Vahid Zohali, vd för IBM Sverige.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Svenska regeringen har ställt sig bakom ett förslag till EU-kommissionen att sänka skyddsstatus för lodjur och björn inom EU. Miljöpartiet anser att ståndpunkten inte har förankrats i Riksdagen och gör en KU-anmälan. Landsbygdsminister Peter Kullgren svarar i ett skriftligt uttalande till DN att förslaget är i linje med att sänka skyddsstatusen för varg, och att bestånden av lo och björn är större och mer livskraftiga. /DN 30 januari 2024

EU-kommissionen har förnyat användningen av glyfosat i tio år. Beslutet, som kommer efter en omfattande vetenskaplig utvärdering av miljö- och hälsorisker, innebär att lantbrukare kan fortsätta använda växtskyddsmedel med glyfosat.

Glyfosat är världens mest använda verksamma ämne i växtskyddsmedel. År 2022 var den totala försäljningen i Sverige 853 ton. Det innebär en ökning från 807 ton år 2021.

Det används bland annat mot ogräs inom lantbruket och användningen är omgiven av villkor. I Sverige får till exempel inte växtskyddsmedel med glyfosat användas inom lantbruket före skörd av spannmål och inte heller i hemträdgårdar eller kolonilotter.

EU-kommissionens beslut fattades efter att den inte lyckats uppnå en kvalificerad majoritet mellan medlemsländerna för sitt förslag i omprövningskommittén den 16 november 2023. Därmed blev EU-kommissionen tvungen att själv fatta beslut om ett godkännande före den 15 december 2023 då det nuvarande godkännandet för glyfosat löpte ut.

Källa: Kemikalieinspektionen 30 nov 2023

Årets Antarktisexpedition, organiseras av Polarforskningssekretariatet. En grupp forskare söker svar på frågan om Antarktis framtida utveckling i ett allt varmare klimat. En del av svaret kan finnas i berggrunden och i flyttblock som inlandsisen har fört med sig.

Den största osäkerheten i IPCC:s prognos om havsnivåförändringar är hur mycket smältande inlandsisar bidrar till höjningar, och speciellt inlandsisar på Antarktis..

– Att få bättre kontroll på detta är viktigt för samhället i stort, och speciellt för kustnära samhällen, säger Arjen Stroeven, Han är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, och forskningsledare för projektet MAGIC-DML.MAGIC-DML.

Begreppet står för ”Mapping, Measuring and Modelling Antarctic Geomorphology and Ice Change in Dronning Maud Land”, Det är ett internationellt samarbete mellan forskare från bland annat Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Deras gemensamma intresse är att studera variationer i de antarktiska inlandsisarnas tjocklek och dynamik.

Forskarna söker svar på frågan hur fort, och när, som inlandsisens yta har förändrats i geologisk tid. Forskarna testar hypotesen att isen växer till på höjden och smälter bort längs havskanten under globala värmetider (interglacialer) samt det motsatta förhållandet – att den krymper i höjd men växer till längs havskanten under globala kalltider (glacialer).

– Detta kan vi simulera genom datormodeller men de måste kalibreras mot kunskap från fältstudier. En sådan ”kalibrerad” datormodell ger de bästa förutsättningarna för att kunna prognostisera hur Antarktis kommer att utvecklas i ett varmare framtida klimat, säger Arjen Stroeven.

De områden som ska besökas i Antarktis är Mannefallknausane, Heimefrontfjella, och Vestfjella. De tre forskarna kommer färdas upp till 30 mil från forskningsstationen Wasa med hjälp av skoter. Matlagning och övernattning sker i arkar. Det är första gången som Arjen Stroeven och hans två kollegor bor i dessa.

– Arkarna gör övernattningarna säkrare och bekvämare. Vi har värme och kan laga mat och ladda elektroniken inomhus. Det går också snabbare att få lägret i ordning och att plocka ner det, säger Arjen Stroeven.

Källa: Stockholms universitet

Högfrekventa terahertz vågor tillsammans med en aerogel kan ha stor potential inom bland annat röntgenteknik, radiokommunikation och rymdforskning.

Forskare vid Linköpings universitet har visat att terahertzvågor kan påverkas när de släpps igenom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer. Det här är en viktig egenskap för att använda terahertzvågor inom olika områden.

Forskarna har utvecklat ett material vars absorption av terahertzsignaler kan slås av och på genom en redox-reaktion. Materialet är en aerogel, som är ett av världens lättaste fasta material.

Aerogelen är som ett justerbart filter för terahertzvågor. I ena läget kommer den elektromagnetiska signalen inte absorberas och i det andra läget kan den det.

– Den egenskapen kan vara användbar för långväga signaler som från rymden eller radarsignaler, säger Shangzhi Chen, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Forskarna använde en ledande polymer(PEDOT:PSS) och cellulosa för att skapa sin aerogel. De har dessutom utformat aerogelen för tillämpningar utomhusbruk. Gelen är både vattenavstötande (hydrofob) och kan frostas av med hjälp av solens värme.

Ledande polymerer har många fördelar jämfört med andra material som använts för att skapa justerbara material. Bland annat är de biokompatibla, hållbara och har en stor förmåga att kunna justeras.

Aerogelerna i den här forskningsstudien är elastiska. Det innebär att den kan återta formen efter varje tryckning. Reglerbarheten kommer från möjligheten att ändra laddningstätheten i materialet.

Den stora fördelen med cellulosa är en relativt låg produktionskostnad jämfört med andra liknande material. Det är dessutom ett förnybart material vilket är nyckeln till hållbara tillämpningar.

Källa: Linköpings universitet 20 december 2023