Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det rör sig om låga effekter men de är nog för att driva de miljontals internetbaserade produkterna på marknaden.
En grupp forskare i Beijing, Kina, under ledning av Jianhui Hou, och i Linköping, Sverige, under ledning av Feng Gao, har nu tillsammans tagit fram en väl avvägd kombination av donator- och acceptor-material för det aktiva skiktet i en organisk solcell. Kombinationen absorberar precis de våglängder ljus som vi har i vardagsrum, bibliotek och snabbköp.
I en artikel i Nature Energy presenterar forskarna nu två varianter av en organisk solcell, den ena 1 kvadratcentimeter stor och den andra 4 kvadratcentimeter.
Den mindre solcellen utsattes för ett kontinuerligt ljus på 1000 lux och hela 26,1 procent av energin i ljuset omvandlades till el. Den levererade stadigt mer än 1 V i över 1000 timmar i ett normalt rumsljus som varierade mellan 200 och 1000 lux. Den lite större cellen hade några procentenheter lägre energieffektivitet, 23 procent.
– Vi är övertygade om att effektiviteten i de organiska solcellerna för inomhusbruk kommer att öka de närmaste åren, det finns stora möjligheter att ytterligare optimera materialet, understryker Jianhui Hou, professor vid Institute of Chemistry, Chinese Academy of Sciences.
Europaparlamentet prioriterar kampen mot klimatförändringarna. Här kan du läsa mer om de lösningar som EU och parlamentet arbetar på.
EU:s insatser börjar få effekt. 2008 bestämde EU att sätta målet att minska utsläppen med 20 procent år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. EU är på god väg att nå detta mål: under 2015 hade nivån för växthusgasutsläpp i EU minskat med 22 procent jämfört med 1990.
Begränsa
den globala uppvärmningen: 2°C ökning
De
genomsnittliga globala temperaturerna har stigit avsevärt sedan den
industriella revolutionen och det senaste årtiondet (2008-2017) var
det varmaste någonsin rapporterat.
Av de 17 varmaste åren, har 16 skett sedan år 2000.
Uppgifter
från Copernicus
klimatförändringstjänst
visar att 2018 också var ett
av de tre varmaste åren
som rapporterats för Europa. Majoriteten av bevis visar på att
detta beror på den ökade mängden växthusgaser som skapas av
människors aktivitet.
Den
genomsnittliga globala temperaturen är idag
0,85°C högre än den var i slutet av 1800-talet.
Forskare anser att en ökning med 2°C jämfört med förindustriell
nivå är en tröskel som skulle få katastrofala konsekvenser för
klimatet och miljön.
Därför är
det internationella samfundet enigt om att den globala
uppvärmningen måste hålla sig väl under en ökning med 2°C.
Varför
är EU:s åtgärder viktiga?
Enligt EU:s miljöbyrå är
Europeiska Unionen den tredje största utsläpparen av växthusgaser
i världen efter Kina och USA. Energisektorn stod för 78 procent av
EU:s utsläpp av växthusgaser 2015.
EU:s insatser börjar få effekt.
2008 bestämde EU att sätta målet att minska utsläppen med 20
procent år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. Vi är på god väg
att nå detta mål: under 2015 hade nivån för växthusgasutsläpp i
EU minskat med 22 procent jämfört med 1990.
EU
och internationell klimatpolitik EU
är en nyckelspelare i FN:s klimatförhandlingar.
År 2015 godkände EU Parisavtalet, det första universella avtalet
för att bekämpa klimatförändringar. Målet med avtalet är att
begränsa klimatförändringarna genom att hålla ökningen på högst
1,5 °C jämfört med förindustriell tid.
Enligt
Parisavtalet
har EU åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser inom
unionen med minst 40 procent till år 2030 jämfört med 1990 års
nivåer.
EU har infört en rad olika
åtgärder för att nå målet.
Minska
utsläppen av växthusgaser Beroende
på sektor har EU infört olika typer av mekanismer.
För att dra ned på utsläppen
från kraftverk och industrier har EU satt igång en första marknad
för utsläpp av koldioxid. Genom EU:s utsläppshandelssystem (ETS)
måste företag köpa tillstånd för att släppa ut koldioxid, så
kallade utsläppsrätter. Ju mindre de släpper ut, ju mindre måste
de därför betala. Systemet omfattar 45 procent av EU:s totala
utsläpp av växthusgaser.
För andra sektorer, som inom
byggindustri och i jordbruket, ska minskningarna uppnås genom
avtalade nationella utsläppsmål, som beräknas på ländernas
bruttonationalprodukt per capita.
När det gäller vägtransporter
gav Europaparlamentet, under våren 2019, sitt stöd till
lagstiftning för att minska koldioxidutsläppen med 37,5 procent för
nya bilar, 31 procent för transportfordon och 30 procent för nya
lastbilar fram till år 2030.
EU vill också använda sig av
skogens förmåga att ta upp koldioxid i kampen mot
klimatförändringar. År 2017 röstade parlamentet för en
förordning som ska förhindra utsläpp som är ett resultat av
avskogning och förändrad markanvändning.
Antar
utmaningen på energiområdet EU
bekämpar klimatförändringarna även med en ny renare energipolitik
som godkändes av Europaparlamentet 2018. Fokus ligger på att utöka
andelen förnybar energi som konsumeras till 32 procent 2030 och
skapa möjligheter för människor att själva producera sin egen
gröna energi.
Förutom detta vill EU förbättra
energieffektiviseringen med 32,5 procent till år 2030 och har
godkänt lagstiftning avseende byggnader och för hushållsmaskiner.
EU-finansiering
för klimatet Att
hantera klimatet och anpassningsmål
är integrerade i EU:s utgiftsprogram. EU har enats om att göra
åtminstone 20 procent av utgifterna kopplade till klimatåtgärder
för perioden 2014-2020, inklusive de 3,4 miljarder euro som satsas i
miljö-
och handlingsprogrammet LIFE.
