Fet fisk kan minska allergier hos barn

Att äta fet fisk under graviditet och amning kan skydda barnet från allergier. Det visar en ny studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers, som också pekar på att barn som tidigt fått smaka fisk, ägg och mjöl löper mindre risk för allergi.

Barn som vuxit upp på bondgård är mycket sällan allergiska. Med den grundtanken startade studien, som ville undersöka sambanden bakom detta faktum.

Karin Jonsson, som i dagarna disputerar på institutionen för Biologi och bioteknik, har använt data från Bondgårdsflorastudien för att titta närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.

– Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fett­syran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk, förklarar hon.

Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.

– Det här är en liten observationsstudie. Det behövs större studier – och även kliniska sådana – för att få större säkerhet. Men mina resultat ligger väl i linje med andra studier om fisk. Fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier, konstaterar Karin Jonsson.

Källa: Chalmers tekniska högskola

 

Experiment – en utställning på NobelMuseum

Celler för orientering

img_1803

Hur vet vi var vi befinner oss och hur hittar vi rätt? I olika experiment försökte May-Britt Moser och Edvard Moser förklara detta genom att visa vad som händer i råttors hjärna när de orienterar sig i en låda. Forskarna upptäckte att råttorna hade en typ av nervceller som var viktiga för deras orienteringsförmåga. De fann dessutom att olika celler hos råttorna faktiskt samverkar.

Kristallradion

img_1800

Guglielmo Marconi fascinerades 1919 av de då nyligen upptäckta radiovågorna. I experiment som han gjorde på familjens vind kunde han överföra dessa signaler över allt längre avstånd. Samtidigt hade Ferdnand Braun upptäckt att vissa kristaller ledde ström i endast en riktning. Dessa kunskaper kom sedan att använ­das för att i ”kristallmottagare” omvandla radiovågor till ljud.

Den fotoelektriska effekten

img_1814

När ljus träffar en metallyta kan luften vid ytan bli elektriskt ledande och metallen elektriskt laddad. Det beror på att elektroner i metallen frigörs. Experiment med ljus av olika färg visar dock att ljuset måste ha tillräckligt kort våglängd för att detta ska ske. Albert Einstein förklarade varför.

Fotosyntesen

 

Enkelt uttryckt är fotosyntesen en process där gröna växter använder koldioxid, vatten och solljus för att producera syrgas och kolhydrater. Den här processen är dock komplicerad, sker i flera steg. Melvin Calvin använde sig av radioaktivt kol-14 för att följa kolets väg genom de olika stegen i fotosynte­sen. Vid experimenten använde han sig av grönalgen Chlorella.

 

 

Higgsbosonen

img_1823

Det krävs stora anläggningar för att studera universums minsta beståndsdelar. Peter Higgs, Francois Englert och andra teoretiker kom visserligen redan på 1960-talet fram till att det finns en partikel, sedemera döpt till Higgs-bosonen, som gör att andra partiklar har massa. Men det skulle dröja till 2012 innan forskare genom praktiska experiment vid CERN kunde bekräfta att den här partikeln fak­tiskt finns.

Oktober 2016

ForskarVärlden