KTH-forskare har applicerat en teknik på lastbilar som gör att dessa fordon drar mindre bränsle. Som en effekt av tekniken blir det också mindre utsläpp av växthusgaser, några ton koldioxid per lastbil och år. Enligt Arash Risseh, forskare på KTH, skulle tekniken också kunna användas på färjor, i vägtunnlar och i våra hem.

Enligt den årliga miljörapport som EU-kommissionen ger ut så står transportsektorn i Europa för cirka 25 procent av utsläppen av växthusgaser. Fem procent utgörs av bland annat flygtransporter, medan 20 procent är utsläpp från fordon som färdas på våra vägar.

Arash Risseh, forskarstuderande på avdelningen för elkraftteknik vid KTH, säger att det största problemet med vägtransporter är den låga verkningsgraden hos förbränningsmotorn i bilar och lastbilar. 40 procent av bränsleenergin används till att förflytta fordonet framåt, resten försvinner som värmeförluster.

– Av de 60 procent av bränsleenergin som inte används att driva lastbilen framåt försvinner 30 procent i värme endast från avgasrören. För en lastbil vars motor utvecklar 440 kw, vilket motsvarar en genomsnittlig lastbil, är det 132 kw som försvinner i värme som släpps ut via avgasröret. Det är jämförbart med att en vanlig personbils motoreffekt går till spillo, säger Arash Risseh.

Hur stora besparingar pratar vi om ifall tekniken, som bygger på termoelektrisk energiomvandling, används på lastbilar? För samma normalstora lastbil som omskrivs ovan, ett 40 ton tungt fordon med typisk förbrukning, rutt, sträckor på samtliga växlar och inbromsning har Arash Risseh siffror.

– Det nuvarande systemet som har utvecklats av KTH, Scania och en rad samarbetspartner möjlig­gör en besparing på minst 750 liter diesel per lastbil och år, och ger minskade utsläpp om två ton koldioxid under samma tidsperiod. Detta samtidigt som mängden värme som släpps ut till miljön blir mindre, säger han.

Tekniken, som kallas termoelektrisk generator (TEG), fungerar i KTH:s fall så att den plockar värme från avgassystemet i en Scanialastbil och omvandlar värmeenergin till el. Elek­triciteten matas sedan tillbaka till lastbilens elsystem.

Detta gör att lastbilens generator inte behöver arbeta lika hårt. Avlastar man generatorn så avlastar man också förbränningsmotorn. Lastbilen får bättre verkningsgrad och därmed sparar man både brän­sle och utsläpp vilket varit målet med forskningsprojektet.

– Det unika är att vi fick konstruera, bygga och testa en hel lastbil med TEG-tekniken. Vi kunde alltså se att tekniken fungera på en riktig lastbil under verkliga förhållanden, säger Arash Risseh.

Källa: KTH

År 2000 kunde USA:s president Bill Clinton i ett berömt tal berätta att den mänskliga arvsmassan var kartlagd. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande takt – inte bara människan utan även djur, natur, virus och mikroorganismer är kartlagda.

Detta är en revolution som kommer att påverka mänskligheten lika mycket som IT eller ång­ma­s­ki­nen. En grupp FOI-forskare har på uppdrag av Försvarsmakten gett ett smakprov på vad det kan leda till i rapporten ”Genomik i vetenskap, samhälle och säkerhet”. Målgruppen är bred.

– Vår primära målgrupp är alla i Myndighetssverige. För vi ser ett område som inte bara kommer att förändra våra liv, utan dessutom är fyllt av etiska, juridiska och sociala överväganden, säger Elisa­bet Frithz, som har skrivit rapporten tillsammans med Anders Allgardsson och Per Stenberg.

I rapporten presenteras en bild av en framtid med stora vetenskapliga landvinningar. För att ta några cent­rala exempel så:

-Kan sjukvården genom att koppla samman DNA-sekvenser med patientjournaler hitta riskgener och därmed riskgrupper.

-Kan bekämpning av virussjukdomar som Ebola effektiviseras eftersom DNA-teknik gör det möj­ligt att snabbt diagnosticera sjukdomen.

-Kan polisarbete utvecklas, när ett DNA-prov inte bara kan göra en koppling till en känd identitet, utan också beskriva etniskt ursprung, kroppskonstitution och ansiktsform.

-Kan djuravel och växtodling förändras när vi vet vilka gener som ger störst skörd och godaste kött.

Men DNA-teknikens utmanar i många fall etikens gränser. Och när vi kan se företeelser som forsk­ning kring IQ-gener, om framtida möjligheten att skapa intelligenta människor, så anser FOI-forska­r­na att det är av största vikt att politiker och myndigheter agerar.

– Några menar att vi genom DNA-tekniken kommer att skapa vår egen evolution, något som tidi­ga­re varit naturens jobb. Förutom att det ställer etiska frågor, kan vi inte utesluta att naturen slår till­baka när människan går in och manipulerar ekosystemen. Därför måste samhället sätta gränserna. Det måste ske fort, för den här utvecklingen är minst lika snabb som IT-revolutionens, inte minst för att det finns starka ekonomiska intressen inom området, säger Elisabet Frithz.

För Försvarsmakten handlar utvecklingen av DNA-tekniken dels om risken för nya, avsevärt far­li­gare, biologiska vapen.

Men vi berör även de möjligheter som användning av DNA-tekniken ger i jakten på ny personal och för att identifiera avlidna, menar Elisabet Frithz.

Källa: FOI