Pseudovetenskap är inget nytt fenomen. Den har funnits i alla tider i olika skepnader. Den senaste i raden tycks vara kommunikologi, ett kurskoncept för ledarskapsutveckling.
Vetenskapsradion har studerat fenomenet och intervjuat deltagare. Många är kritiska och menar att innehållet i kurserna är oseriöst. Kurserna beskrivs som en lekstuga och jämförs med en religös sekt, nämligen Scientologikyrkan.
Chefstjänstemän i fackförbund och kommuner har under senare tid gått igenom kurser i kommunikologi för många miljontals kronor. Mycket av dem medlems- eller skattemedel.
Nu menar etablerade forskare som har försökt studera kommunikologin som metod att den inte vilar på vetenskaplig grund, inte minst eftersom arrangörerna vägrar gå med på en granskning.
Pseudovetenskap kan definieras som en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller vetenskapliga kriterier. Enligt Nationalencyklopedin är pseudovetenskap en mystisk eller spekulativ forskning som inte är accepterad av vetenskapssamhället.
Grunden för forskning är skepsis mot såväl egna som andras teorier. Riktig vetenskap förutsätter att forskaren betraktar sina teorier med kritisk blick och utsätter dem för prövningar.
Den som genomfört experiment ska noggrant fundera igenom vilka okontrollerade källor som kan ha påverkat utfallet och ska dessutom redovisa detta.
Forskaren ska söka efter de sanna svaren, oavsett vad de visar. När slutsatserma redovisas måste lika stor kraft läggas på argument som talar för liksom talar emot. Att undanhålla fakta och enbart lägga fram argument som stödjer de egna slutsatserna är ett vetenskapligt brott.
Kenneth Leverbeck
redaktör ForskarVärlden