Rationalitet bättre än intelligens för att fatta bra beslut

Intelligens är bra när vi vill ta del av och förstå information, men den är inte lika bra för att hjälpa oss få en sann uppfattning om verkligheten. Då är rationalitet bättre. Den kan dessut­om övas upp.

I en krönika i magasinet Insikt skriver Karim Jebari om smarta rävar och rädda igelkottar, och om varför proffstyckare inte är att lita på:

En vecka före Barack Obamas valseger 2012 diskuterades hans chanser på en stimmig fest hos en vän. En gemensam bekant, som är medlem i Mensa och har ett blixtrande intellekt, redogjorde för ett komplicerat resonemang om varför Obama skulle förlora stort.

Jag pekade på att detta bara kunde ske om Mitt Romney förändrade opinionen i ett stort antal del­sta­ter. Han avfärdade min invändning och hävdade att opinionsundersökningarna var systematiskt vilseledande i Obamas favör.

Hur kunde en så intelligent person ha så fel? Dessvärre visade min bekant på ett för mig välkänt fenomen; att skarpsinne påfallande ofta åtföljs av väldigt spekulativa och konspiratoriska föres­tällningar om världen.

Forskaren Philip Tetlock har undersökt den här frågan i flera decennier. I boken Superforecasting: The Art and Science of Prediction bidrar han till att underminera den envisa myten att rationalitet och intelligens är identiska eller starkt korrelerade.

Intelligens handlar om kognitiv kapacitet, alltså hjärnans förmåga att lösa kognitivt krävande prob­lem, som IQ-tester typiskt mäter.

Rationalitet handlar å andra sidan om att kunna bilda sig en korrekt uppfattning om verkligheten utifrån en begränsad mängd information. Om du är intresserad av att ha uppfattningar som är när­mare en sann representation av verkligheten, så är det rationalitet, inte intelligens, som är intressant. menar Karim Jebari.

Filosofen Isaiah Berlin myntade en metafor för att beskriva skillnaden mellan två olika intellek­tu­ella attityder till världen; igelkottar och rävar. Den sortens personer som anser sig kunna förklara allt utifrån en idé om världen kallade han igelkottar. De vet bara en sak; att det finns rävar därute som är ute efter dem.

Igelkottar är ideologer med färgade glasögon, analytiker med ett analysredskap, experter med ett expertisområde, författare med en tanke i huvudet. Ibland har de rätt; det finns faktiskt rävar därute. Men när allt annat än en räv dyker upp står de handfallna.

Rävar, å sin sida, är igelkottarnas motsats. De är nyfikna, intelligenta och vet att världen är full av både hot och möjligheter. Rävar är eklektiska djur som plockar idéer från olika teorier och experter utan att respektera paketlösningarnas elegans. Där igelkotten försöker förklara sina observationer i ljuset av sin teori, är räven mer benägen att ändra eller överge sina teorier.

Källa: Institutet för Framtidsstudier

En halv miljard till forskning på proteiner och biologiska läkemedel

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beslutat att anslå 320 miljoner kronor till ett forsknings­center för proteinforskning – Wallenberg Centre for Protein Research.

Genom samarbetet med Upp­sala universitet, KTH, Chalmers och Astra­Zeneca, så beräknas satsningarna sammanlagt att uppgå till 510 miljoner kronor fram till och med år 2023.

Wallenberg Centre for Protein Research har ambitionen att bli ett ledande internationellt kun­skaps­centrum för proteinforskning, med fokus på studier av människans proteiner och produktion av bio­logiska läkemedel.

Centret avser att samarbeta med såväl mindre forskningsbolag som större läke­medelsföretag vid utveckling av nya produktionstekniker för bioläkemedel.

– Det är mycket glädjande att vi med gemensamma krafter får till denna satsning som ger för­ut­sätt­ningar för fortsatt svensk proteinforskning i yppersta världsklass. Studier av människans prote­iner är en viktig del i den grundläggande förståelsen av människans biologi och sjukdomar. Centrets fo­kus på produktionstekniker för biologiska läkemedel kombinerar utmärkt grundforskning med tillämpningar vilket vi tror kommer vara en viktig framgångsfaktor, säger Peter Wallenberg Jr, ord­förande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Biologiska läkemedel har revolutionerat medicinen och gjort det möjligt att också behandla avan­cerade sjuk­domar, däribland olika former av cancer och autoimmuna sjukdomstillstånd.

I framtiden för­vän­tar forskarna att många fler sjukdomar än i dag kommer att bli behandlade med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Centret ska lokaliseras till AlbaNova Universitetscentrum på KTH och SciLife Lab i Stock­holm, samt Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Källa: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse