Sjukdomskostnaderna för matförgiftning i Sverige överstiger en miljard kronor per år. Det är nästan 500 miljoner kronor mer än tidigare uppskattningar. Det visar en ny analys från AgriFood Econo­mics Center som undersökt ekonomiska effekter av fem vanliga livsmedelsburna sjukdomar.

En studie vid AgriFood Economics Centre har beräknat antalet sjukdomsfall och kostnader för fem olika bakterier som smittar via livsmedel: campylobacter, salmonella, EHEC, yersinia och shigella. Kostnaderna uppgår till mer än en miljard kronor årligen, vilket är ungefär dubbelt så högt som man tidigare trott.

Dyrast och vanligast totalt sett är campylobacterinfektioner som står för 629 miljoner kronor, drygt 60 procent, av de totala sjukdomskostnaderna. Salmonella står för 230 miljoner kronor och EHEC för 76 miljoner kronor av de totala kostnaderna.  EHEC är mindre vanligt förekommande men har en dubbelt så hög kostnad per sjukdomsfall som de övriga sjukdomarna.

I beräkningarna ingår kostnader för medicin, sjukvård, rehabilitering och produktionsbortfall vid sjukskrivning. Dessa kostnader har beräknats både för de fem huvudsjukdomarna och för de olika följdsjukdomar man kan få, vilket är en anledning till att kostnaderna är högre än i andra studier, enligt Kristian Sundström, nationalekonom på AgriFood och författare till studien.

– Så många som 15 procent kan till exempel få problem med leder och tarmfunktioner, problem som i värsta fall kan sitta i flera år. I vissa fall kan även värre och ibland livshotande sjukdomstill­stånd uppstå, vilket det senaste stora EHEC-utbrottet i Tyskland visade.

Källa: Lunds universitet

En tredjedel av all mat som produceras går till spillo, vilket gör matavfall till den tredje största utsläpparen av klimatgaser.
Nu startar ett EU-projekt med målet att minska matavfallet i Europa med 30 procent till år 2025. Samarbetet involverar 26 partner från tolv europeiska länder och från Kina.
Omkring 100 miljoner ton mat går till spillo varje år inom EU. Problemet är också växande – beräkningar visar att om inget görs kan matavfallet om fem år ha ökat till 120 miljoner ton per år.
– Politiskt finns det ett stort intresse av att lösa den här frågan. Att minska matavfallet är en av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan från livsmedelssystemet, säger Åsa Sten­marck, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Refresh, ”Resource efficient food and drink for the entire supply chain”, är EU:s nya storsatsning på området. Projektet samlar universitet, forskningsinstitut, konsumentorganisationer och företag för att ta ett helhetsgrepp på matavfallsproblemet.
Svenska partners är IVL Svenska Miljöinstitutet och SP. Forskning står för en viktig del – för att bättre förstå drivkrafterna bakom matavfall och för att stödja ett bättre beslutsfattande, både inom industrin och av enskilda konsumenter.
Källa: IVL

Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande globalt problem och orsaken till att närmare 25 000 européer dör varje år. Enligt FOI är riskerna med en ökande antibiotikaresistens högaktuella även för Sverige.

På uppdrag av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har FOI skapat och till­sam­mans med flera expertmyndigheter analyserat ett scenario som visar på stora utmaningar med att möta den ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier.

Scenariot, som innebär att fem procent av södra Sveriges befolkning i en framtid är smittade med antibiotikaresistenta tarmbakterier, bedömdes vara möjligt inom 10-15 år.

– Vi ville skapa ett utmanande och värsta troligt scenario med relevans för de myndigheter som i Sverige arbetar med frågan. Därför skapade vi ett tvärsektoriellt scenario där tarmbakterien E. coli med resistens mot karbapenemer (typ av antibiotikum) sprids hos människor, djur, via livsmedel och i miljön. Bedömningen att fem procent av befolkningen skulle kunna vara bärare av den re­si­stenta bakterien inom 10-15 år var både förvånande och skrämmande, säger Anna Lindberg, ana­lytiker på FOI.

Sverige är aktivt både nationellt och internationellt med förebyggande arbete för att minska smitt­spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Resultaten från scenarioworkshopen visar att det finns utrymme för än mer arbete i samtliga sektorer. Men förändringen måste inte bara ske i Sverige utan även på en global nivå.

– Får man inte kontroll på situationen internationellt blir det väldigt svårt att kontrollera den i Sve­rige. Till exempel finns studier som visar på hur svenska turister smittas med antibiotikaresi­stenta bakterier vid semester utomlands, säger Anna Lindberg.

Bland de största problemen är att upptäcka antibiotikaresistenta bakterier i tid. Studien visar att da­gens metoder inte är tillräckliga för att upptäcka ökade nivåer av E. Coli med resistens mot karbape­nemer hos människor, djur och i miljön. Majoriteten av de fall som påträffas sker på sjukhus och då är risken att det finns ett mörkertal.

Studien visar på en rad utmaningar och ger förslag på åtgärder. Mer forskning behövs på området samtidigt som beslut måste fattas i närtid. Delar av arbetet har nyligen publicerats i tidskriften Health Security.

– Det är jätteroligt att våra resultat och metoden som vi använt för att skapa och analysera scenariot publicerats. Vår förhoppning är att andra kan inspireras av tillvägagångssättet för att arbeta med fram­åtblickande studier inom området, avslutar Anna Lindberg.

Källa: FOI