månadsarkiv: juni 2015

Indiens strategiska betydelse växer med landets ekonomi

inOm fem år är Indien troligen världens sjätte största ekonomi med världens fjärde största för­svars­budget som rymmer en utökad nukleär förmåga och moderniserad oceangående flotta.
Det är forskare på FOI, som i ”Indiens växande ekonomiska och strategiska betydelse” skriver att Inter­na­tionella valutafonden (IMF) bedömer att Indien de närmaste åren blir den snabbaste växande stör­re ekonomin i världen, tack vare bland annat förbättrat företagsklimat, utbildning, skattere­for­mer och minskad korruption. Det pekar på en utveckling där Indien 2020 är världens sjätte största eko­nomi – och 2025 den tredje största efter Kina och USA.

Samtidigt betonar rapporten att Indiens alliansfrihet innebär en fördjupad vänskap med många länder – som USA, EU och Ryssland, likväl som med arabstaterna och Israel. Vilket ger Indien ett stort manöverutrymme i världspolitiken.

– De nära relationerna med Moskva har fördjupats under det senaste decenniet. Indien har exem­pelvis inte fördömt Rysslands agerande i Krim och Ukraina. Samtidigt ser vi en förskjutning i de försvarsindustriella relationerna, där mer försvarsmateriel köps från USA och mindre från Ryssland, säger rapportens författare Samuel Bergenwall, hemkommen efter sex månader som gästforskare vid det indiska forskningsinstitutet IDSA (Institute for Defence Studies and Analyses).

Källa: FOI

Cellulosa från trä fungerar i 3D-skrivare

En forskargrupp vid Chalmers är först i världen med att lyckas skriva ut och torka tredimensionella objekt helt av cellulosa med hjälp av en 3D-bioskrivare. De kan också tillsätta kolnanorör så att ma­terialet leder ström.

Detta innebär att cellulosa och andra träråvaror nu kan vara med och konkur­rera med plaster och me­taller i den pågående revolutionen inom additiv tillverkning, som påbörja­des med 3D-skrivarens intåg.

Tillverkning med 3D-skrivare är en form av additiv tillverkning, som spås revolutionera hela till­verkningsindustrin. Teknikens precision gör det möjligt att bygga saker som tidigare var omöjliga att tillverka, och den innebär flera fördelar jämfört med äldre produktionstekniker. Designfriheten är stor, ledtiden är kort och inget material går till spillo.

Plast och metall är dominerande material inom additiv tillverkning. Men nu har en forskar­grupp vid Chalmers för första gången lyckats använda cellulosa från trä i en 3D-skrivare.

– Det finns stora miljöfördelar med att få in cellulosan i den här snabba teknikutvecklingen, säger Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi på Chalmers och ledare för forskargruppen.

Cellulosa är en förnybar råvara som inte kommer att ta slut. Den är helt nedbrytbar och gene­rellt in­nebär tillverkning med råvaror från trä att man binder upp koldioxid som annars skulle ham­na i at­mos

fären.

Källa: Chalmers tekniska högskola

­

Förödande för klimatet att mäta framgång i tillväxt

Det är ingen bra idé att exportera den svenska välfärdsmodellen. Åtminstone inte som recept för att uppnå ett mer ekologiskt hållbart samhälle.

Det menar professor Max Koch, som leder en forskargrupp som kopplar samman klimatkrisen med välfärden.
Att Sverige trots hög bruttonationalprodukt har relativt låga koldioxidutsläpp beror delvis på att vi har vattenkraft – en konkurrensfördel som inte kan exporteras.

Det har länge funnits en hypotes om att de nordiska välfärdsländerna, särskilt socialdemokratierna, skul­le vara bäst lämpade att utveckla en ekologiskt hållbar stat.

På samma sätt som vi i våra länder anpassar oss till lagar och skatter som fördelar inkomsterna mer jämlikt, så skulle vi också vara mer benägna att anpassa vårt leverne till en mer ekologiskt hållbar livsstil.

Max Koch beslöt sig för att tillsammans med kollegan Martin Fritz från ett forskningsinstitut i Köln leta efter samband mellan ekologisk hållbarhet och politisk färg på regimen.

Nordiska länder fick föga förvånande bra betyg när det gäller social hållbarhet och jämlikhet. Invå­nare i socialdemokratiska länder kunde också i högre grad än i liberalt styrda länder tän­ka sig att sän­ka den allmänna levnadsstandarden för att förbättra miljön.

Men samma beredvillighet hade även invånare i länder med konservativt styre och dessutom i lika stor utsträckning som i socialdemokratiska länder.

I de konservativa länderna var man därtill mest villig att skriva under på påstå­en­det att det finns en koppling mellan hög ekonomisk tillväxt och stora koldioxidutsläpp.

Källa: Lunds universitet

Sverige intar forskningsfronten för elvägar

Två typer av tekniska lösningar för elvägar ska testas i Sverige. Den ena i närheten av Arlanda och den andra utanför Gävle. Syftet med projektet Elvägar är att få bättre kun­skaper om hur elvägar fungerar i verkligheten och om tek­ni­ken ska an­vän­das i framtiden.

Sverige är ett av de länder i världen som hittills har kommit längst med att utveckla tekniken för el­vägar.

-Det är ett sätt att utveckla miljösmarta transporter i det befintliga vägnätet. Det kan bli ett bra kom­plement till dagens väg- och järnvägstrafik, säger Torbjörn Suneson, tf gd Trafikverket.

Trafikverket har samråd med Vinnova och Energimyndigheten beslutat att låta två leve­ran­törer testa varsin lösning. Leverantörerna är Rosersbergs Utvecklings AB och Region Gävleborg.

Elvägar är den största pågående förkommersiella upp­handlingen i Europa. Tanken är att ge myn­dig­he­ter, industri och aka­demi ett ökat kunskapsun­derlag om möjligheterna med elvägar.

Försöken beräknas vara avslutade 2018.

Källa: Vinnova

EU-förslag till gränslös energiunion diskuterades

EU:s framtida energipolitik diskuterades på ett seminarium i Europahuset, Stockholm i mitten av ap­ril. Det hölls på ini­tiativ av Peter Eriksson (MP), EU-­parla­men­ta­riker.

-Energifrågorna är stora inom EU och det finns planer på en framtida energipolitik. Men ännu görs det inte så mycket konkret. Energifrågan be­höver föras ut till folket och diskuteras, sa han.

Den 25 februari offentliggjorde EU sina förslag om den framtida energipolitiken. Den beskrivs som den femte friheten inom EU.

EUs ambition är att skapa en framtida energiunion. Förslagen visar hur strategin kan komma att ut­formas. Numera ses många EU-län­ders starka beroende av energileveranser från Ryssland som ett problem.

Katarina Areskoug, som är chef för EU-kommissionen i Sverige, presenterade förslagen på semina­riet och bakgrunden till initiativet.

-Idag har vi en fragmentiserad energimarknad. med egna regler i varje land. 75 procent av bostäder­na i EU har dessutom dålig energieffektivitet, sa hon.

Katarina Areskoug beskrev EUs förslag som en av de största portföljerna inom energiområdet nå­gon­sin.

Förslagen till framtida energipolitik innefattar en rad områden – att öka EUs försörjningstrygghet inom energiområdet, öka stödet till LNG (liquid natural gas) och skapa be­redskapsplaner.

-De handlar också om att öka inte­grationen av energimarknad och infra­struk­tur, skapa gemensamma regel­verk inom energiområdet men också att sluta nya avtal om energileveranser från länder i andra regio­ner.

EUs mål till 2030 är att öka sammankopplingen inom energiområdet mellan EU-länderna. Katarina Areskoug betonade vikten av att bygga samman energimarknaden i Europa.

ECB är en viktig aktör inom det här sam­manhang­et. En fond behöver skapas för strategiska in­ves­te­ringar i energiprojekt. Energiområdet omges av oli­ka lagstiftning i skilda EU-länder.

-Titta på snedvridningen av energimarkna­den. Regionalt samarbete behövs också. Avregle­ringen av energimark­na­den kommer att ta tid, konstaterade Katarina Areskoug.

Kenneth Leverbeck