Arktis blir allt varmare. Forskare arbetar för att förstå hur den globala uppvärmningen kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser från tinade permafrost. Ett internationellt forskarteam sammanfattar de nya rönen i tidskriften Nature.

Teamets studier visar att den tinande permafrosten inte kommer orsaka ome­delbara klimateffekter. Men fors­karna poängterar att bety­dande mängder växthusgaser väntas frisläppas över kommande årti­onden och för en lång tid fram­över.

Permafrosten kan liknas vid en stor frys som bevarat material i årtusenden. Den globala upp­värm­ningen har då samma effekt som att dra ut sladden.

-Det organiska kolet i marken börjar nedbrytas vilket leder till ökad produktion av växthusgaser, sä­ger Gustaf Hugelius, forskare vid insti­tutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, och med­författare till artikeln i Nature.

Forskarnas resultat visar att en del av det frusna kolet väntas tina och sedan successivt frisläppas som kol­di­oxid eller metan. Klimateffekten av detta kommer inte vara omedelbar men väntas vara betydande under det kommande århundradet och kommer fortgå under en mycket lång tid. 

Källa: Stockholms universitet

Nötkött på matbordet är en av de stora klimatbovarna. Men man måste inte bli vegan för att klara miljömålen. En kost som innehåller proteiner från fågel, är ett smart och billigt sätt att minska vår klimatpåverkan.

Det är slutsatserna i David Bryngelssons doktorsavhandling om markanvändning och klimatföränd­ringar, från den 18 mars vid Chalmers tekniska högskola.

De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin nötköttskonsumtion med över 50 procent. Ännu är vi in­te ifatt USA men trenden går mot allt allt fler människor äter allt mer nötkött. En trend som går stick i stäv med målet att begränsa temperaturökningen till 2 grader.

– Boskapsuppfödning står redan idag för hela 15 procent av de klimatgaser som vi människor ger upphov till. Den kost vi är vana vid i Sverige och i andra rika länder är helt enkelt inte är förenlig med klimatmålen, säger David Bryngelsson.

Man kan ha etiska invändningar mot kycklingindustrin, menar han, men klimatvinsten med kyck­lingdiet kvar­står även med mer djurvänliga produktionsmetoder. Tekniska förbättringar i produk­ti­ons­kedjan kan i viss mån minska matsektorns klimatpåverkan men trots det ger nötdjur mest mil­jö­proble­m.

Det är svårt att ändra på att nötdjur kräver mycket mat och att de släpper ifrån sig metangas. Dess­utom skövlas idag stora arealer skog för att ge plats åt den ökan­de mängden köttdjur, vilket också drabbar klimatet.

Källa: Chalmers tekniska högskola