I den ryska synen på modern krigföring väger informationskrigföringen tungt. Det moderna, allt di­gi­talare medielandskapet och den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikations­tek­nologierna har skapat en ny spelplan.

– I den ryska doktrinen är informationskrigföringen inte bara de ryska väpnande styrkornas ansvar. Tvärtom så anser ryska militärteoretiker att alla statens resurser ska samordnas för att påverka mot­ståndaren, konstaterar Ulrik Franke, forskare vid FOI och författare till rapporten War by non-mili­ta­ry means: Understanding Russian information warfare.

Enlig rysk doktrin och militärteori ska informationskrigföringen pågå kontinuerligt, såväl i fred som i krig. Ett exempel på en fredstida aktivitet är övningsmönstren för ryska militära flygplan. Agg­res­siv flygning kan sända budskap om rysk styrka, målmedvetenhet och militär förmåga.

– Det är också slående hur politiserad informationskrigföringen blivit. I den ryska militärteoretiska debatten är numera regimens säkerhet det överordnade målet. I demokratier är regeringars popu­la­ritetssiffror ingen nationell säkerhetsfråga, men det är precis det vi nu ser hända i Ryssland, säger Ulrik Franke.

Den ryska synen på informationskrigföring påverkas också av uppfattningen att världen är ett noll­summespel, där globalisering anses minska den ryska säkerheten och Ryssland ligger efter väst­värl­den när det gäller teknologisk utveckling.

Källa: FOI

Dagens elbilar kan köra begränsade sträckor utan att behöva laddas, i snitt cirka 17 mil. Det har gi­vit upphov till begrepp som räckviddsångest och kan utgöra en käpp i hjulet för elbilarnas fram­fart.

Det här har uppmärksammats av KTH-forskarna Nicole Kringos och Feng Chen. De arbetar med att lösa de frågor som finns runt hur själva asfalten kan elektrifieras. Det vill säga att se till att elbilar kom­mer att kunna laddas trådlöst samtidigt som de körs.

– Vår forskning handlar inte om elektriska vägar i form av räls eller spår i vägbanan, utan allt är in­bäddat i asfalten, berättar Nicole Kringos, universitetslektor och vetenskaplig ledare för kom­petens­forskningscentret Road2Science på KTH.

Teknikkomponenterna i sig existerar till största delen redan men det finns en rad mycket intressanta spörsmål som kräver svar. Men vad händer när sensorer är inbakade i vägbanan? Hur stort avstånd får det lov att vara mellan bil och asfalt? Och hur lagar man asfalten när den går sönder om det finns elektronik i den?

-Frågan är om vi komma fram till nya typer av material för så kallade eRoads. Det måste dessutom vara sä­kert för djur och människor att vistas på vägarna, säger Nicole Kringos.

På bilden ovan syns en av de asfaltbitar med elektrisk ledning i som KTH-forskarna laborerar med. Bild/KTH.

Källa: KTH

Sverige är ett rymdland att räkna med. Svenska ingenjörer och forskare ligger i framkant på många områden inom rymdverksamheten. I den nya boken ”Svenska rymdäventyr – många fler än du anar” kan du läsa om dem och deras bedrifter.

Till exempel uppfinningen av det första miljövänliga raketbränslet och konstruktionen av sju avan­cerade satelliter och en svenskbyggd månsond.

På Europas största rymdraket finns vitala svenska delar. Svenska instrument finns på satelliter som ligger i banor runt Mars, Venus och Saturnus – nu också runt en komet. Merkurius och Jupiter står på tur.

Upprinnelsen till boken var avsaknaden av en populärvetenskapligt skriven bok som ger en översikt över vad Sverige faktiskt gör och har gjort i rymden.

”Svenska rymdäventyr” är beställd av Rymdstyrelsen, skriven av journalisten och författaren Börje Lundberg och utgiven av Trafik-Nostalgiska Förlaget.

Källa : Rymdstyrelsen

De 136 000 bilar som varje dag trafikerar Stockholmsområdet skulle kunna ersättas av 9 700 själv­körande bilar. Det framgår av ett examensarbete från KTH.

Med hjälp av simuleringar har forskare visat hur förarlösa fordon kan ersätta per­sonbilar. En förar­lös bil på 14 vanliga blev resultatet.

– En flotta med förar­lösa elbilar kommer att vara en viktig pusselbit i framtidens hållbara trans­portsystem, säger Pierre-Jean Rigole. som arbetar vid KTH:s centrum för trafikforskning.

Pierre-Jean Rigole beskriver den förarlösa bilen som den ”smarta bilen”, lika revolutionerade som den smarta telefonen. Den kommer att revolutionera bilägandet, leda till smidigare trafik med färre olyckor och fri­göra mycket värdefullt utrymme i städerna som idag ockuperas av par­kerade bilar

Förutsättningen är dock att resenärer i genomsnitt accepterar 13 procent längre restid och en vän­tetid på sex minuter innan den självkörande bilen dyker upp utanför porten. En ökad vänte­tid kan vara acceptabel, åtminstone vintertid, då en hel del bilförare exempelvis slipper skrapa bilru­torna.

– En förutsättning för att ett förarlöst fordon ska skulle kunna ersätta 14 bilar är att människor går med på samåkning. Vi tar bara hänsyn till bilbaserad arbetspendling och inte omflyttningar från kol­lektivtrafik eller långresor, säger Wilco Burghout, föreståndare på KTH:s centrum för tra­fik­forsk­ning.

Källa: KTH

Självmordsbombaren i Stockholm, Anders Bering Breiviks bomb i Oslo och bombdåden vid Boston Marathon – i samtliga fall användes hemmagjorda bomber, som blir allt vanligare vid terrorattentat.

I ett nytt projekt fortsätter FOI (Totalför­svarets forskningsinstitut) sin forskning för att förhindra att vanliga produkter kan användas som sprängmedel.

– Genom att förändra kemiska egenskaper i dagligvaror kan vi göra så att de inte längre kan använ­das som sprängmedel, säger Malin Kölhed, forskningsledare vid FOI.

Processen som används (inhibering) ska förhindra användning av dagligvaror för till­verkning av hem­ma­gjorda bomber. Men utan att metoden påverkar användning av produkterna eller ger andra bieffekter.

– Inhiberingen kan exempelvis aktiveras när man försöker koncentrera upp ett ämne. Det är viktigt att det vi tillsätter inte är farligt för människor och miljön, säger Malin Kölhed.

Syftet med projektet är också att öka kunskapen om garagetillverkning, liksom recept, metoder och instrument.

Kunskaperna ska sedan delas med bland andra polis och lagstiftare så att de ska kunna agera med vetenskapligt verifierade fakta som grund.

– Under projektet kommer vi att testa Breiviks tändkedja och se hur lätt den är att återskapa, Säger Malin Kölhed.

Inom ramen för projektet kommer FOI även att analysera rester från tillverkningen av de hemmagjorda bomber.

– Efter bombdåden i London 2005 hittades många kemiska spår. I vår forskning syftar allt till att göra det svårare för terrorister att lyckas med tillverkningen och detoneringen av sina bomber och att ge polisen större möjligheter att upptäcka misstänkta bombfabriker i tid, säger Malin Kölhed.

Källa: FOI