Marknära ozon orsakar stora kostnader i Sverige genom skador på jordbruksgrödor och skog. En studie från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att dessa skador sannolikt kan undvikas om vi min­skar utsläppen av växthusgaser.

– Sedan drygt tjugo år tillbaka ser vi en minskning av de högsta ozonhalterna i södra Sverige och norra Europa, sannolikt till följd av framgångsrika utsläppsåtgärder. Däremot har vi tyvärr fått allt högre bakgrundshalter av ozon över hela norra halvklotet, säger Per-Erik Karlsson, forskare IVL Svenska Miljöinstitutet.

Marknära ozon bildas genom reaktioner mellan luftföroreningar som kväveoxider och kolvä­tefö­re­ningar som drivs av energin i solljuset. Trafik- och energisektorn står för stora delar av utsläppen av ozonbildande ämnen. De globala bakgrundshalterna påverkas av ozonbildande utsläpp över he­la norra halvklotet.

Det finns inte mycket vi kan göra i Sverige för att påverka dessa halter. Om vi däremot både i Eu­ropa och globalt lyckas minska utsläppen av växthusgaser och därigenom också ozonbildande äm­nen kraftigt till 2050 kommer vi kunna undvika ozonskador på växtligheten i Sverige till ett vär­de av i storleksordningen 900 miljoner årligen.

– Det betyder omvänt att marknära ozon kommer fortsätta vara ett allvarligt problem om utsläp­pen inte minskar, säger Per-Erik Karlsson.

Klimatförändringarna leder till både längre växtsäsong och högre temperaturer. Båda dessa fak­torer ökar växternas ozonupptag och därmed skadorna, vilket leder till minskade skördar. Produktionen av ozonkänsliga grödor som vete och potatis har redan minskat på grund av de höga ozonhalterna i Europa.

Utöver skador på växtligheten kan höga halter av marknära ozon påverka människors hälsa och bland annat orsaka andningssvårigheter. Därför mäter IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket ozonhalterna över hela landet timme för timme genom den så kallade Ozonjou­ren. Om nivåerna överskrider en viss nivå varnas allmänheten via lokalradio och text-tv.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet