Svenskt världsrekord i dataöverföring presenteras i USA

Färre sladdar, mindre antenner och snabbare videoöverföring. Det kan bli resultatet av en ny sorts mikrovågskretsar som har designats på Chalmers. Resultaten presenteras på en amerikansk konferens i dagarna.

Varje gång vi tittar på ett filmklipp på vår telefon eller surfplatta, är en hel kedja av avancerad tek­nik inblandad. För att filmen ska börja spelas upp i jämn följd när vi trycker på play-symbolen måste datan nå oss snabbt via en lång rad av enheter, antenner och mottagare. Med allt fler använ­dare, högre krav på bildkvalitet och fler trådlösa system är det en stor utmaning att ta fram metoder för att skicka de enorma datamängderna genom luften med rätt hastighet.

Lösningen kan vara att använda sig av högre frekvenser än idag, från 100 gigahertz och uppåt, eftersom man då får tillgång till ett större band av tomma frekvenser, vilket möjliggör en högre datatakt. Forskare runt om i världen arbetar nu med att ta fram datakretsar som klarar att skicka och ta emot tillräckligt starka signaler på höga frekvenser. En grupp från Chalmers och Ericsson har redan lyckats.
– Vi har designat kretsar för signaler på 140 gigahertz, där vi har en stor bandbredd. I labbtesterna kom vi upp i en överföringstakt på över 40 gigabit data per sekund, vilket är dubbelt så snabbt som det tidigare världsrekordet vid jämförbar frekvens, säger Herbert Zirath, professor i höghastighetselektronik på Chalmers, och deltidsanställd på Ericsson Research.

Källa: Chalmers tekniska högskola

För ”rena” älvar hotar vårt ekosystem

Vi har nu snart 100 års erfarenhet av att utnyttja våra stora älvar för elkraft och över 80 procent av stora vattendrag i Sverige är reglerade och skapar därmed betydande påfrestningar på miljön. Dessa älvar ger ju ett onaturligt vattenflöde då man lagrar vattnet under sommar och höst, för att sedan släppa ut det under vintertid när elen behövs som mest.

De älvar som inte är utbyggda ger en större vårflod och en naturlig fördelning av vatten­massorna under året. Vårfloden har också större inverkan på strandkanter. De bidrar med näring som tas med vid transporten av vattnet ut till havet.

– I de utbyggda älvarna och dess dammar lagras till exempel kisel och fosfor och vattnet från dessa älvar kan ses som renare men också mindre näringsrika. Kisel som lagras i dammen kan inte kompenseras från andra källor. Det är den typen av effekter som på sikt kan påverka ekosystemet i Bottenviken, säger Dmytro Siergieiev, forskare i tillämpad geologi, Luleå tekniska universitet.

Källa: Luleå tekniska universitet