I en studie vid Göteborgs universitet har forskare identifierat nyckelmolekylen Greatwall kinase som skyddar kvinnans ägg från problem som kan uppstå under mognadsprocessen.

För att kunna få ett barn behöver en kvinna ägg som kan växa och mogna. Ett av dessa ägg befruk­tas sedan av en spermie och bildar ett embryo.

I mognadsprocessen behöver ägget gå igenom flera steg av reduktionsdelning (meios). Upp­står det problem under något av dessa steg kan kvinnan bli infertil.

Omkring 10-15 procent av alla kvin­nor har problem med fertiliteten och orsaken till detta går att finna i genetiken, miljön, ålder eller liknande.

Professor Kui Liu, Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, anser att det är högst troligt att Greatwall kinase är viktig i den mänskliga mog­nadsprocessen hos ägget.

Hans grupp siktar på att utföra studier på mänskliga ägg som nästa steg. Molekylen Greatwall ki­na­se är viktig i reglering av cellcykeln.

– Om vi upptäcker kvinnor med ägg som inte mognar på grund av för låga nivåer av Great­wall kina­se, kan man injicera molekylen i ägget och förhoppningsvis rätta till mognadsprocessen så att kvin­norna kan­ske kan få barn, säger professor Liu.

Källa: Göteborgs universitet

Tiden det tar att anpassa sig till nya förhållanden kan vara avgörande för hur olika arter kommer att klara sig i framtiden. Det visar en studie av forskare från Göteborgs universitet, som har publicerats i den vetenskapliga tid­skrif­ten Pro­ceedings of the Royal Society B.

Fisk har förmågan att leva i nästintill alla vattenmiljöer som finns på jorden, men när klimatet för­änd­ras och temperaturen ökar pressas många arter till sin gräns.

Till skillnad från fåglar och däggdjur är fiskar växelvarma vilket betyder att deras kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. Fiskar som lever vid olika temperaturer kan till stor del göra det för att de har lyckats optimera sina kropps­funktioner till den aktuella temperaturen.

-Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på huruvida olika arter kommer att överleva en ök­ning i temperatur eller inte. Vi var intresserade av att undersöka hur arter som klarar sig lyckas med det, hur lång tid det tar, och hur djuren begränsas under anpassningsperioden, säger Erik Sandblom forskare, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Källa: Göteborgs universitet

Statligt ansvar är den reglerade spelmarknadens officiella existensberättigande. Hur ytt­rar sig detta i praktiken och vad får det för implikationer? I boken ana­lyseras hur den svens­ka spel­marknaden har orga­niserats sedan 1980-talet.

Boken beskriver en resa i den svenska spelregleringens utveckling – från totalförbud till en globali­serad, i prak­tiken öppen och oskyddad marknad.

Författare är Susanna Alexius, forskare och lärare vid Stock­holms centrum för forskning om offent­lig sektor vid Handelshögskolan i Stockholm och Stock­holms univer­si­tet.

Några röster om boken:

Lennart Gustafsson, docent i företagsekonomi, spelutredare och konsult:

”Boken beskriver en spännande resa i den svenska spelregleringen – från totalförbud till en globali­serad, i praktiken öppen och oskyddad marknad. Den kommer att vara ett värdefullt underlag i en nödvändig omreglering.”

Jenny Cisneros Örnberg, doktor i statsvetenskap, föreståndare för Centrum för forskning om alkohol och droger vid Stockholms universitet:

”Detta är en högaktuell och disciplinöverskridande bok för alla som är intresserade av organisation, problemformulering och ansvarsfördelning i en liberal marknadsekonomi. Alexius visar på ett för­tjänstfullt sätt hur spelområdet, precis som många andra omtvistade marknader, över tid genomgått en ansvarsförskjutning och där individen på senare tid allt oftare åläggs uppgiften att vara en an­svars­tagande konsument. En bok om dagens samhälle och de risker som uppstår när allas ansvar blir ingens ansvar.”

Linda Soneryd, docent och lektor i sociologi, Göteborgs universitet:

”Ansvar och marknader är en övertygande analys av ändrade styrningsformer och av hur ett prob­lem som formellt ska hanteras av staten leder till ett moras av organisering, kunskaps­produktion, ak­tö­rer, problematiseringar och ansvariggöranden – men inte självklart till ökat ansvarstagande.”

I boken diskuteras bland annat de ansvarsluckor som riskerar att uppstå mellan individer som för­vän­tas ”spe­la lagom!” och organisationer som sjunger egenansvarets och förebyg­gandets lov.

Med utgångspunkt i en omfattande kvalitativ fältstudie får vi följa processer för ansvariggörande som är svåra för en utomstående att få inblick i men som visar sig få avgörande betydelse för an­svars­arbetets utformning.

Källa: Riksbankens Jubileumsfond

När Hammarby Sjöstad byggdes var det med miljövisionen att området skulle vara ”dubbelt så bra”. Forskningsresultat från KTH visar att man i planeringen av den nya stadsdelen lyckades lyfta integreringen av miljöarbetet till en ny nivå, både nationellt och internationellt. Men man kunde ha nått ännu längre, menar Sofie Pandis Iveroth som utvärderat Hammarby Sjöstads miljöprofilering.

1992 började man planera den nya stadsdelen, och 1996 kom miljöprogrammet till. Kärnan i programmet var att koppla ihop infrastuktursystem som sophantering, vattenrening, värme och el och se till att dessa fungerar tillsammans på ett optimalt sätt, den så kallade Hammarbymodellen. Man ville minimera områdets energianvändning, främst genom att använda restprodukter från sekundär energi. Analyser visar att målet att 80 procent av det utvinningsbara energiinnehållet i avfall och avloppsvatten ska utnyttjas är uppfyllt.

Men det finns forskning som visar att den här typen av åtgärder inte ger hållbarhet på lång sikt eftersom man låser in sig i sociotekniska system. Det är svårt att ta in ny teknik i ett befintligt system, och den problembilden finns både i Hammarby Sjöstad och på andra ställen.

– Ett exempel är solpaneler, vilket föreslogs men inte blev av. Staden är nämligen beroende av att förbränna sopor. Soporna genererar värme året runt, även på sommaren när solpaneler skulle haft sin peak. Man kunde ha löst det med värmelagring, men bolagen som jobbar med värme, vatten och el hade redan gjort sina inversteringar och var inte motiverade att ställa om, säger Sofie Pandis Iveroth.

Källa: KTH