Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att stamceller inne i tandens mjuka delar har ett ovän­tat ursprung, nämligen nerver.

Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, bidrar till nya kunskaper om hur tänderna bildas, hur de växer och hur de kan reparera sig själva.

– Vi har identifierat en hittills okänd typ av stamceller, som helt oväntat hör till nerver i tanden – nerver som i vanliga fall mest associeras med tandens extrema smärtkänslighet, säger Kaj Fried, institutionen för neurovetenskap, en av de ansvariga forskarna bakom studien.

Forskarna upptäckte att unga celler som från början är en del av nervernas stödjeceller (så kallade gliaceller) lämnar nerverna tidigt under fosterutvecklingen.

Cellerna blir till både bindvävsceller i tandens pulpa och till odontoblaster, de celler som producerar det hårda dentinet under emaljen.

Det är ännu inte möjligt att utveckla nya tänder hos vuxna individer, men upptäckten av en ny typ av stamceller bidrar till den kunskap och teknologi som krävs för att det på sikt ska bli möjligt.

Källa: KI

En studie från Karolinska Institutet ger stöd för att förlossningssättet kan ge ett avtryck i arvs­mas­san i det nyfödda barnets stamceller.

Upptäckten kan vara viktig för att förstå varför personer födda med kejsarsnitt statistiskt sett har en ökad risk för immunologiska sjukdomar.

De biologiska mekanismer som predisponerar ett foster eller nyfödd till sjukdomar senare i livet är komplexa och beroende av både arv och miljö under uppväxtåren.

-I den här studien har vi intres­serat oss för om just förlossningssättet kan påverka på cellnivå i form av epigenetiska förändringar i DNA, säger Tomas Ekström professor i molekylär cellbiologi.

Fortfarande är det dock oklart om den så kallade epigene­tiska mekanismen är tillfällig eller kvarstår under längre tid.

Epigenetiska förändringar i cellernas DNA uppstår genom att miljöfaktorer påverkar hur arvsmas­san avkodas utan att den genetiska koden i sig ändras. På detta sätt kan gener slås på och av för att anpassa kroppens funktioner efter omgivningens behov.

Idag vet forskarna att stress, gifter eller kost kan leda till epigenetiska förändringar, som i vissa fall till och med tycks kunna gå i arv till nästa generation. 

Källa: KI