Ledande experter från industri, myndigheter, jordbruk, hälsovård, regeringar och forskning träffades nyligen på Uppsala universitet. De ska försöka hitta en lösning på den ökade antibiotikaresistensen i samhället. Hur en koordinerad global agenda för framsteg ska kunna skapas.
Antibiotika räddar varje dag liv över hela världen. Men utan en radikal förändring när det gäller försäljning och användning av antibiotika, och om vi inte överbryggar svårigheterna att ta fram nya antibiotika, kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara en av de största hoten mot mänskligheten.
Antibiotikaresistensen slår hårdast mot fattiga. Att säkra tillgång till effektiva antibiotika är en utmaning, särskilt för fattiga länder med begränsad tillgång till rent vatten och avlopp, mediciner och hälsovård. De flesta dödsfall orsakat av lunginflammation för barn under fem år beror på bristande tillgång på antibiotika.
-Antibiotikaresistens är ett gränslöst hot som ingen enskild nation kan hantera ensam. Därför måste frågan finnas på den globala politiska agendan. Antibiotika är en begränsad resurs som alla ha lika stor rätt till, säger Annika Söder, föreståndare för Dag Hammarskjöldsfonden.
Källa: Uppsala universitet
Antibiotikaresistenta bakterier i Sverige som ska rapporteras
I Sverige finns fyra antibiotikaresistenta bakterier som sjukvården enligt smittskyddslagen ska rapportera in till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren i landstinget om de upptäcker. Dessa bakterier kan ge svåra infektioner, men man kan även vara smittad och bära på bakterien utan att bli sjuk av dem.
1. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är gula stafylokocker som har utvecklat resistens mot stafylokockpenicillin. De är ofta resistenta även mot andra antibiotika med bredare spektrum. Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. De kan också ge allvarliga infektioner som blodförgiftning (sepsis) och infektioner på hjärtklaffarna (endocardit).
2. ESBL (extended spectrum betalactamase) är enzym som gör bakterier resistenta mot våra mest använda antibiotikagrupper. ESBL-bildande tarmbakterier, till exempel koli-bakterier, kan orsaka urinvägsinfektioner och svåra infektioner som blodförgiftning.
3. VRE (vancomycinresistenta enterokocker) tillhör en grupp av tarmbakterier (enterokocker) som är resistenta mot antibiotikaklassen vankomycin. De kan ge urinvägsinfektioner och även svåra infektioner som blodförgiftning.
4. Pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin kan som alla pneumokocker ge lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation. Även svårare infektioner som hjärnhinneinflammation kan orsakas av pneumokocker.
Källa: Krisinformation.se