Hälften av allt vatten som går in i reningsverken skulle egentligen inte behöva renas. Samtidigt släpps orenat vatten ut i vattendragen när ledningsnäten överbelastas.

Med bättre övervakning och styrning av vatten och avloppsledningsnät kan man snabbare åtgärda fel i nätet och spara både miljö och pengar.

Med hjälp av statistisk modellering, baserat bland annat på drifttillstånd och väderdata, ska IVL Svenska Miljöinstitutet och företaget Cactus Uniview analysera flera kommuners vatten- och av­loppsledningsnät.

– Det finns all anledning att se över driften av kommunala avloppsnät, men hittills har det varit dyrt och omständigt. Det här är ett smart och enkelt sätt att diagnosticera fel och avvikelser, säger Fredrik Persson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Med den här metoden kan man snabbt upptäcka förekomsten av ovidkommande vatten i Sveriges ledningsnät, vilket efter åtgärd skulle innebära energibesparingar i storleksordningen 100GWh – motsvarande energiförbrukningen för 5 000 normalstora villor under ett år eller 75 miljoner kro­nor om året.

Källa: IVL

De övergripande konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina beskrivs i en ny FOI-rapport. Det finns inte någon väg tillbaka till situationen före krisen.

En ny strategisk situation kan skönjas som leder till ökad konfrontation och spänningar, poli­tiskt ekonomiskt och mili­tärt. Det internationella systemet förändras.

– Krisens konsekvenser på Krim och i östra Ukraina har fått mycket uppmärksamhet under våren, men vi vill peka på de möjliga effekterna för det internationella systemet, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI och en av redaktörerna för rapporten.

Konturerna av en ny strategisk situation börjar framträda, men de långsiktiga konsekvenserna är än­nu oklara. Snabb dynamik och växelverkan mellan olika faktorer i denna situation gör prognoserna osäkra. Medan finansmarknaderna kan reagera blixtsnabbt så förändras energiförsörjningen, kultur­mönstren och militära förmågor under år eller decennier.

– Ryssland är på väg mot ett än mer auktoritärt styre. Man har valt strategiskt avskildhet i sina in­ter­nationella relationer och sätter ryska intressen i främsta rummet. Tron på militära lösningar är stark, säger Gudrun Persson, redaktör för rapporten och expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik.

Källa: FOI

En del av nervsystemet, det parasympatiska, bildas på ett annat sätt än vad forskare tidigare trott, en­ligt en ny studie från Karolinska Institutet.

I studien, som publiceras i tidskriften Science, utforskas ett nytt fenomen inom utvecklingsbiologi och fynden kan leda till bland annat nya medicinska behandlingar av medfödda sjukdomar i nerv­systemet.

Den aktuella studien förändrar en grundläggande princip i vår förståelse av hur det perifera nerv­systemet ute i kroppen utvecklas. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort 3-dimensionella re­konstruktioner av musembryon.

De visar att de parasympatiska nervcellerna bildas från omogna stödjeceller, så kallade Schwann­cells­prekursorer som färdas längs med perifera nerver ut till kroppens vävnader och organ.

De omogna cellerna har stamcellsegenskaper och kan ge upphov till flera olika sorters celler.

Till exempel har forskarna bakom den nya studien tidigare demonstrerat att de flesta av våra mela­no­cyter, eller pigmentceller, föds ur dessa celler.

Källa: Karolinska institutet

Proteiner som programmerar celldöd hos alla högre organismer har från början haft en beskyddande effekt och bromsar åldrande, visar nya studier vid Göteborgs universitet, som publiceras i tidskriften Science.

Programmerad celldöd (apoptos), sker hos högre organismer och är ett kontrollerat sätt att döda cel­ler under utveckling, till exempel genom att fingrar och tår frigörs från varandra genom att cellerna i vävnaden mellan dem dör, eller ett sätt att rensa bort skadade celler från en vävnad.

Den här själv­mordsprocessen aktiveras av en grupp proteiner som kallas kaspaser eller “celldöds­pro­tein”.

Nu visar en forskargrupp vid Göteborgs Universitet, ledd av professor Thomas Nyström, att det kas­pas som finns i jäst jobbar till fördel för cellen snarare än aktiverar celldöd.

Genom att öka mängden av detta kaspas så kunde man sakta ner cellernas åldrande och ge dem ett längre liv.

Detta är intressant också mot bakgrund av att vissa studier tyder på att humana kaspaser besitter bå­de beskyddande och celldödande funktioner.

-Om man skulle kunna styra dessa funktioner åt de ena eller andra hållet skulle man också, i teorin, kunna påverka cellers åldrande, säger Thomas Nyström, Institutionen för kemi och molekylär­biologi.

Källa: Göteborgs universitet

Antalet nyinskrivna på grundnivå på högskolan har fortsatt att minska. Fler studenter satsar på att läsa hela program än enskilda kurser. Det visar en aktuell årsrap­port från UKÄ.

– Antalet inres­ta, utländska studenter, fortsatte att minska kraf­tigt, sa Marie Karl­roth an­svarig för ana­lysavdelningen på UKÄ, när hon presenterade rapporten.

Det var en markant föryngring av antalet nybörjare på högskolan 2013. Endast 12 procent var 30 år eller äldre. En förklaring till minskningen är förändrade antagningsregler.

2013 prioriterade allt fler studenter utbildningar som gav examina, det vill säga de föredrog att stu­dera på utbildningar inom pro­gram.

Det är två tendenser som utmärker högskolans utveckling under senare tid. Det ena är att hög­sko­lan har blivit mer internationellt präglad med globala rekrytering i allt högre grad.

-Det här har vi konstaterat under flera år när det gäller studentrekryteringen, till utbildning på såväl grund­nivå och avancerad nivå som forskarnivå, sa Marie Karl­roth.

Det gäller även högskolans personal, som har ett större inslag av utländsk bakgrund än den svenska befolkningen i övrigt.

Den andra tendensen är att högskolan har blivit allt mer ”forskningstung”. Svenska lärosäten har under många år varit inne i en expansiv period med ökande intäkter,

-Det är främst forskningsintäkterna som har ökat. På utbildningssidan har det varit stora vo­lym­mässiga svängningar, sa Marie Karlroth.

De senaste årens utveckling mot färre nybörjare i högskolan och ökat fokus på forskning har för­stärkts ytterligare under 2013 men i betydligt lugnare takt.

Av totalt 345 500 registrerade studenter i Sverige 2013 var 7 procent ”inresande”. Det innebar en minskning med 6 000 utländska studenter sedan året innan.

Trots ökade forskningsin­täkter på högskolan så minskade antalet forskarstuderande. Men det var en ”topp” av forskarstuderande 2012.

2013 var antalet nybörjare på högskolan nere på samma nivå som 1998. Det har blivit allt fler lek­to­rer och professorer men färre adjunkter.

Kenneth Leverbeck

juni 2014

Ledande experter från industri, myndigheter, jordbruk, hälso­vård, regeringar och forskning träffades nyligen på Uppsala universitet. De ska försöka hitta en lösning på den ökade antibiotikaresistensen i samhället. Hur en koordi­nerad global agen­da för framsteg ska kunna skapas.

Antibiotika räddar varje dag liv över hela världen. Men utan en radikal förändring när det gäller för­säljning och användning av antibiotika, och om vi inte överbryggar svårigheterna att ta fram nya an­ti­biotika, kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara en av de största hoten mot mänsklig­he­ten.

Antibiotikaresistensen slår hårdast mot fattiga. Att säkra tillgång till effektiva antibiotika är en ut­maning, särskilt för fattiga länder med begränsad tillgång till rent vatten och avlopp, mediciner och hälsovård. De flesta dödsfall orsakat av lunginflammation för barn under fem år beror på bris­tande tillgång på antibiotika.

-Antibiotikaresistens är ett gränslöst hot som ingen enskild nation kan hantera ensam. Därför måste frågan finnas på den globala politiska agendan. Antibiotika är en begränsad resurs som alla ha lika stor rätt till, säger Annika Söder, föreståndare för Dag Hammarskjöldsfonden.

Källa: Uppsala universitet

Antibiotikaresistenta bakterier i Sverige som ska rapporteras

I Sverige finns fyra antibiotikaresistenta bakterier som sjukvården enligt smittskyddslagen ska rapportera in till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren i landstinget om de upptäcker. Dessa bakterier kan ge svåra infektioner, men man kan även vara smittad och bära på bakterien utan att bli sjuk av dem.

1. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) är gula stafylokocker som har utvecklat resistens mot stafylokockpenicillin. De är ofta resistenta även mot andra antibiotika med bredare spektrum. Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. De kan också ge allvarliga infektioner som blodförgiftning (sepsis) och infektioner på hjärtklaffarna (endocardit).

2. ESBL (extended spectrum betalactamase) är enzym som gör bakterier resistenta mot våra mest använda antibiotikagrupper. ESBL-bildande tarmbakterier, till exempel koli-bakterier, kan orsaka urinvägsinfektioner och svåra infektioner som blodförgiftning.

3. VRE (vancomycinresistenta enterokocker) tillhör en grupp av tarmbakterier (enterokocker) som är resistenta mot antibiotikaklassen vankomycin. De kan ge urinvägsinfektioner och även svåra infektioner som blodförgiftning.

4. Pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin kan som alla pneumokocker ge lungin­fla­mmation, bihåleinflammation och öroninflammation. Även svårare infektioner som hjärnhinne­inflammation kan orsakas av pneumokocker.

Källa: Krisinformation.se

Europaparlamentet föreslår en ny europeisk persondataskyddsreglering som om den genomförs kan ersätta personuppgiftslagen. Förslaget som för Sveriges del innebär problem på flera områden, stöds av majoriteten i parlamentet.

Det skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg i en artikel i European Journal of Epidemiology. Den nya persondataskyddsreglering som föreslås av Europaparlamentet ska ersätta de nationella la­gar­na på området. För svensk del kan den komma att ersätta Personuppgiftslagen.

Även om Sverige motsätter sig detta finns det små chanser att behålla vårt gamla system i framti­den, eftersom en majoritet av medlemsländerna stödjer inrättandet av gemensamma regler, skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg.

Det nyinrättade Europaparlamentet kommer att få till uppgift att förhandla med ministerrådet om den exakta lydelsen av den föreslagna förordningen.

Artikelförfattarna slår fast att det inför detta är viktigt för Sveriges del att slå vakt om de regler som gör att den registerbaserade och annan forskning, som använder sig av personuppgifter, kan bedri­vas.

Det handlar om att de förbättringar av de svenska reglerna som kommer att föreslås av Bengt Wes­terbergs sittande Registerforskningsutredning – läggs fram den 26 juni 2014 – ska kunna genomfö­ras.

Det finns enligt artikelförfattarna flera alarmerande delar i parlamentets förslag. Det allvarligaste är att det som kan kallas ”forskningsundantaget” saknas. I nuvarande regler finns ett undantag från den så kallade ändamålsbegränsningen vad gäller forskning.

Det gör att man efter etikgodkännande får använda persondata för specificerade forskningsändamål, även om uppgifterna från början samlats in för andra ändamål.

Källa: SND – Svensk Nationell Datatjänst

Se även Nya etiska regler hotar registerforskningen 

Sällsynta jordartsmetaller är numera hörnstenar i avancerad elektronik och vid ener­gi­produk­tion. Nästan all utvinning av metallerna sker i Kina som därmed kontrollerar tillgången.

2011 höjde de kinesiska exportörerna priset på den sällsynta jordartsmetallen dysprosium från 285 USD/kg till 2 290 USD/kg. Priset på likartade metaller steg med 400-500 procent.

Dysprosium är en metall som behövs för att göra magnetiska komponenter mindre känsliga för tem­pera­turva­riationer i exempelvis vind­kraftverk, elbilar, hårdiskar och mobil­tele­foner.

Ett allt större problem ur västerländsk synvinkel är att 95 pro­cent av alla sällsynta jordartsme­tal­ler numera bryts i Kina men att kinesisk industri hellre sälja elektroniska pro­dukter än råvaror.

– Om tio år kommer den kinesiska industrin själv att använda alla sällsynta jordartsmetaller som bryts i Kina och inget kommer att gå på export, säger Steven Savage, forskningschef på FOI.

I Kongo råder ett krig som har gjort den internationella tillgången på mineraler osäker. Det gäller för enskilda fö­retag men också försvarsmakten runt om i världen som är starkt beroende av me­taller till elek­tronik och IT-sys­tem.

Nu har EU och en­skil­da nationer inlett en kartläggning av vilket metaller och andra mi­neraler som an­vänds i olika produkter. Dessutom ska uppgifter tas fram om varifrån mineralerna kommer och om säker­he­ten i le­ve­ranserna.

Källa: FOI