Korruption förhindrar social utveckling och fattigdomsbekämpning. Korruption un­dermi­ne­rar de­mokratin, bromsar investeringar och ekonomisk tillväxt.

Det var några slutsatser från Sidas generaldirektör Charlotte Petri Go­rnit­zka under en konferens om korruption och samarbete med utvecklingsländer, organi­serad av Sida och Transpa­ren­cy In­ter­na­tional Sweden i mars.

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Go­rnit­zka beskrev korruption som något av det värsta som kan hända ett land och som måste be­kämpas i alla dess former.

– Den både förhindrar och påverkar uthålligheten i utveckling. Korruption påverkar också hälsa, in­veste­ringar och handelsutbyte, sa hon.

-Först gäller det att skapa en etik mot korruption i den egna organisation. Vi måste också arbeta kol­lektivt, först då kan saker hända, ensamma klarar vi inte uppgiften.

Charlotte Petri Go­rnit­zka betonade värdet av att samarbeta med mogna organisationer som kan han­tera korruption. Det råder ännu delade meningar om gi­var­ens respektive mottagaren roller.

-Frågan är om vi som anslagsgivare ska vara styrande eller icke-styrande. Men jäm­fört med för tio, fem­ton år sedan har vi ändå kommit långt i vårt arbete, sa Charlotte Petri Go­rnit­zka.

Huguette Labelle, ordförande för Transparency International, talade om organisationens stöd till före­tag, i deras arbete för att skapa en policy mot korruption.

Transparancy International har jobbat med korruptionsfrågor i 20 år. Men det är först nu som orga­nisationen har fått instrument för att samarbe­ta med företag och myndigheter.

-Så visst har det skett förbättring­ar. Även om många länder ännu inte har implementerat sina regler mot kor­rup­tion. Många företag verkar för det goda även om vissa inte gör det.

Huguette Labelle menade att ledningens agerande är viktigt i en organisation . Korruption börjar ofta på ”top­pen”. Nolltolerans mot korruption är det enda som kan gäl­la.

-Det betyder mycket om en organisation kan visa att det egna landet har lagar mot korrup­ti­on. Och att man har en stab som lyss­nar på ledningen.

-Viktigt att företag går samman och att de klargör för de ansvariga i länderna att vissa regler måste upp­fyllas för att de ska kunna arbeta där, sa Huguette Labelle.

Telekomföretaget Ericsson införde för några år sedan ett struktu­rerat program för att förhindra kor­ruption i företaget.

Enligt Richard Fleetwood, chief compliance officer, Ericsson, handlar programmet främst om att förhindra mutor till personal eller andra fördelar för att ”smöra”.

-Störst är problemen i kontakterna med myn­digheter. Vi försöker samarbeta med våra kon­kur­renter för att komma överens om gemensamma regler, sa Rich­ard Fleet­wood.

Ericsson har numera slutat använda agenter i samband med sina affärer. Richard Fleetwood konsta­te­rade att det är en lättnad att inte använda agenter.

Från Richard Fleetwood och Ericssons perspektiv var det däremot inte så viktigt med en förstärk­ning av svensk lag mot korruption.

-Vi är mer bero­ende av korrup­tions­lagarna i USA och Storbritannien, sa Richard Fleetwood, Erics­son.

Swedfund gör stora investeringar i utvecklingsländer. Organisationens övergripande mål är att be­kämp­a fattig­dom. Att motverka korruption är en integrerad del av verksamheten.

-För tio år sedan var det medarbetarna själva som stod för etiken, sa Karin Isaksson, Director Busi­ness Development, Swedfund.

Hon tog exempel på svårigheter som Swedfund har ställts inför. Swedfund planerade in­vesteringar i ett fö­retag och hade fått kontakt med en person som ville hjälpa till med affären.

När mannens CV granskades upptäckte Swedfund att det fanns luckor i den som gjorde dem miss­tänksamma. Det sak­na­des upp­gif­ter om vad mannen hade gjort under en tvåårsperiod.

-Det visade sig att det den här personen hade kopplingar till pengar som härrörde från en kriminellt be­las­tad per­son.

Michaela Ahlberg, Chief Ethics and Compliance Officer, Telia Sonera, beskrev företagets före­byg­gande arbete mot korruption.

-Vi granskar fö­re­tag som vi är intresserade av, ut ifrån ett riskhanteringsperspektiv. Men vi har ock­så empati och lyssnar på vad de har att säga.

Mic­haela Ahlberg ansåg inte att hennes nuvarande företag är mera korrupt än något av de andra fö­retag som hon har ar­betat för.

Charlotte Petri Go­rnit­zka betonade vikten av samarbete. Att Sida kan lära av företagen men att ock­så de kan lära av Sida.

-Jag tror att vi kan göra mer tillsammans. Om företagen inte vore rädda för att själva bli utredda så skulle vi kun­na samarbeta mer, hävdade Charlotte Petri Go­rnit­zka.

Kenneth Leverbeck

april 2014

Transparens i de 20 största företagen i Sverige

Transparency International Sverige (TI Sverige) har genomfört en studie av de 20 största fö­re­tagen i Sverige och tillämpat samma metod som i den internationella studien.

Studien pekar på att de undersökta svenska företagen i genomsnitt presterar bättre än sina interna­tionella konkurrenter.

Men det finns fortfarande en förbättringspotential. Det konstaterar Ann Wilkens, ordförande i Trans­pa­rency International Sverige.

I den svenska studien fick fem företag den högsta poängen (100 procent) i sin rapportering om anti­kor­ruptions­pro­gram.

I den internationella studien fick Statoil högst poäng för sin land-för-land- rapporteringen med 50 procent. Genomsnittet låg på 4 procent och 41 företag fick inga poäng alls.

I den svenska studien var resultat, land-för-landrapportering – Tele2(70 procent), SEB(60 procent), H&M(30 procent), SCA,Swedish Match(20 procent), Nordea(19 procent), och Electrolux och Sand­vik(15 procent).

Alfa Laval, Assa Abloy, Atlas Copco, Ericsson, Handelsbanken, Investor, Scania, Skanska, SKF, Telia Sonera och Volvo hamnade däremot på 0 procent.

Full poäng krävde fullständig redovisning av inkomst, investeringar, inkomstskatt och bidrag till väl­görenhet i samtliga länder.

Resultaten för de svenska företagen låg visserligen över företagen i den internationella studien men de var ändå ganska låga.

Trans­pa­rency International Sverige – Rapport no.1/2013.