Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för jordens ekosystem och samhällen. Nya globa­la risker, som ökad utsatthet för väderextremer, försvårad fattigdomsbekämpning och ökat tryck på ekosystemen, skapar nya behov av anpassning och åtgärder.

Klimatförändringarna bör hanteras som en accelererande risk som måste genomsyra politik och sam­hällsliv på alla nivåer. Det konstaterar Lennart Olsson, som är professor vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till IPCC:s nya klimatrapport.

Idag offentliggjorde FN:s klimatpanel IPCC rapporten Climate Change 2014: Impacts, Adap­tati­on and Vulnerability. Det är den andra delrapporten i IPCC:s femte stora utvärdering av kli­mat­för­änd­ringarna. I rapporten beskriver IPCC konsekvenserna av de klimatförändringar som konsta­te­ra­des i den första delrapporten.

De fyra föregående utvärderingarna är från 2007, 2001, 1995 och 1990. Detta är den mest omfat­tan­de rapporten hittills och styrker slutsatsen att klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för jordens ekosystem och samhällen på ett mycket grundläggande sätt.

Källa: Lunds universitet

3D-skrivare kan skriva ut mänskliga kroppsdelar och organ. Det låter som science fiction men de första bioskrivarna finns redan.

En av dem står på Chalmers. Från att ha skapat öron tar forskarna nu steget till skriva ut bros­k­de­lar för att bekämpa artros.

Den nya skrivaren skriver ut ”klätterställningen” samtidigt som den fylls på med od­lade mäns­kliga stamceller eller pluripotenta stamceller (IPS-celler). 3D-skrivaren använder två skrivarhuvuden. Det ena huvudet skriver ut stödmaterial, som ger den tre­dimensionella formen.

Tack vare en till­sats stelnar nanocellulosan till en gel. Det andra skrivarhuvudet fyller på med IPS-celler. Materialen skrivs sedan ut i la­ger på la­ger.

– Vi provar nu olika material. Nanocellulosa finns inte naturligt i kroppen, men det stöts inte heller bort och cellerna tycker om det. Vi hoppas hitta en metod att stoppa in cellerna direkt i stöd­ma­teri­alet och skriva ut allt i ett, säger Kajsa Markstedt.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer – något som I sin tur kan bidra till ytterligare uppvärmning på jorden. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Nature.

Studien baseras på data från hundratals experiment och fältmätningar och visar att metanutsläppen från våtmarker, sjöar och risfält ökar med ökande temperatur på samma sätt som i laboratorieförsök där metanbildning i sediment studerats.

–  Detta är mycket viktig information för att förstå hur naturen och de naturliga utsläppen av växt­husgaser reagerar på klimatförändringar, säger David Bastviken vid Tema Vatten, Linköpings uni­versitet, en av initiativtagarna till studien.

Källa: Linköpings universitet

Det framgick av  Public Service 3.0, rubriken på en internationell konferens om televisionens framtid.

Den arrangerades på Filmhuset i Stockholm i november av Stock­holms universitet och Köpenhamns universitet.

De tekniska förändringarna handlar mycket om streamingteknikens utveckling, om de nya möjlig­heterna till di­rekt över­föring av film och teveprogram online.

Vissa  aktörer fruktar att den här utvecklingen kommer att innebära slutet för televisionen som media medan andra hop­pas att den nya tekniken istället ska leda till att mediet blir mer socialt.

Behov av en ny lagstiftning som gäller reglerna för att få distribuera filmer diskuterades också. Vis­sa menade att lagtexten för upphovsrätten inom media behöver bli mer flexibel.

Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, beskrev tillkomsten av streamingteknik som något som har att förändrat förutsättningarna för distributionen av film i grunden.

-Aktörernas åsikter om streamingteknikens möjligheter för de nya medierna går isär. Det är ett kon­tro­versiellt område, konstaterade Anna Serner.

-Den centrala visionen för distribution av film i framtiden handlar om möjligheterna att ut­nyttja tek­ni­ken på ett säkert sätt, tillade Anna Serner.

Johan Wahlberg, distributionsansvarig på SVT, var direkt oroad för vad som kommer att ske på nä­tet genom de nya tekniska möjligheterna.

-Frågan är om det här kommer att leda till mer slutna och snabba distributionssystem av film som främst vänder sig till  dem som är villiga att betala, undrade Johan Wahlberg.

Jimmy Ahlstrand, strategiansvarig, SVT, menade att public service måste jobba mer med att göra sina tjänster mer sökbara på nätet.

Anders Sjöman, Voddler. var osäker om nätet kommer att hålla för en fortsatt utbyggnad av strea­mingmöjligheterna för filmer och teveprogram on line.

Gemensamt för de kommersiella aktörerna inom filmdistribution är idag att de alla funderar på hur de bäst ska kunna tjänar pengar på nätet.

-Den stora rädslan som vi har hand­lar främst om oron för möjligheterna till pirat­kopiering. Den har funnits där hela tiden, sa Anders Sjöman.

Henrik Söndergaard, forskare på Köpenhamns universitet, målade upp en bild av framtiden och vad vi har att vänta inom tevemedia genom teknikutveck­ling­en.

Det blir fler nischade kanaler, mer multi­media, liksom on demand strea­ming, men också snabbare me­dia­produktion, ny digital teknik och ökad användning av mobiltelefoner.

-Policyperspektivet borde vara att stärka public serviceföretagens roll som distributörer. Televi­si­onen för­änd­ras och därmed också konsumenternas efterfrågan på nya tjänster, sa Henrik Sönder­gaard.

James Bennett, University of London, beskrev sin syn från brittisk horisont och BBCs utveckling som public service­företag.

Han menade att mediaföre­taget har retirerat från nätet sedan 2009 när det gäller att erbjuda service till medborgarna.

Det var då BBC introducerade onlinespelet 1066. Intresset för spelet blev väldigt stort, miljontals britter försökte koppla upp sig till mediaföretagets hemsida.

Belastningen på mediaföretagets datorer blev så stor och det ledde till tekniska problem för BBC vilket bromsade utvecklingen under flera år.

-Nu har intresset för onlinespel i Storbritannien åter ökat dramatiskt. Men det har egent­ligen inte hänt så myck­et på BBC. Det behövs mer av experiment, sa James Ben­nett.

Kenneth Leverbeck

November 2013

Faktaruta

Det engelska ordet streaming kan översättas till strömmande media eller ”strömning”. Det betyder att man spelar upp, distribuerar, ljud- eller videofiler direkt via mottagarens dator, läsplatta eller via mobiltelefon. Begreppet används både vid uppspelning av lagrade filer från webbplatser och vid mottagning av direktsända evenemang på internet.

Över hundra stora och medelstora städer över hela Kina rankades som svårt drabbade av luftföro­reningar i fjol. Nu ökar ansträngningarna för att vända den trenden, inte minst genom innovationer och affärsmöjligheter.

– Det som är mest intressant för Kina just nu är teknik för övervakning av luftföroreningar och åt­gärder. Det behövs också kunskapsutbyte med andra länder och regioner, säger Östen Ekengren, vi­ce vd IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nu är IVL och kinesiska forskningsinstitutet Chinese Research Academy of Environmental Scien­ce på väg att etablera ett gemensamt laboratorium för luftövervakning i Kina.

Källa: IVL

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka. Denna klocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador. Se­dan tidigare är det känt att viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, också styrs av en biologisk dygnsklocka.

– Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hör­selfysiologi vid Karolinska Institutet.

Källa: KI

Olika konstruktioner har föreslagits för att lösa bränslefrågan vid rymd­färder. Ett förslag har varit att ex­empelvis bygga stationer för brän­sletillverkning på månen.

Många drivmedelsidéer har fallit på att de skulle bli för dyra, ge för höga kostna­der och dessutom kräva långsiktiga investe­ringar.

Nu föreslår forskare på MIT att rymdfärderna istället sker med hjälp av bränsle från drivmedels­sta­tio­ner utplace­rade i rym­den. Rymdfarkosterna skulle exempelvis kunna fylla på sina tankar vid de­påer ut­pla­cerade någonstans mel­lan Jor­den och Månen.

Det finns flera fördelar med den här lösningen, enligt forskarna. En är att farkosterna inte skulle be­hö­va ta med sig så mycket bränsle när de lämnar jorden. Istället skulle de kunna frakta mer nyt­to­las­t, exem­pelvis ut­rust­ning för vetenskap­li­ga experiment.

-Oavsett typ av raket vill man dra nytta av farkosternas hela lyftkapacitet. Idag är de mest lastade med driv­medel vid starten från jorden, säger professor Jeffrey Hoffman, Department of Ae­ronau­tics and As­tronautics, MIT.

Källa: MIT

Ett regelbundet tillskott av ome­ga-3 i maten förbättrar sömnen. Det visar en studie från University of Ox­ford. Resultaten publiceras i Journal of Sleep Research.

I studien ingick 362 friska skolbarn från Storbritannien. De var sju till nio år gamla, och studerades under 16 veckor.

Den ena gruppen fick ett dag­ligt tillskott av  600 mg omega-3 från alger. Den andra gruppen fick placebo i form av näringstillskott av majs och soja­bö­nor.

Studien visade att de barn som regelbundet fick omega-3 sov nästan en timme längre varje dygn. De hade dess­ut­om färre vakna episoder under natten jämfört med placebogruppen.

Tidigare har forskare konstaterat samband mellan dålig sömn och låga halter av  ome­ga-3 i blodet hos späd­barn, och hos barn och vuxna med beteende -eller inlärningssvårigheter.

Den nya brittiska studien är den första som bygger studier av eventuella samband mellan sömn och närvaro av långa kedjor av fettsyror  i blodet hos friska barn.

Källa:  University of Oxford

Storbritannien investerar 195 miljoner euro vid bygget av forskningsanläggningen European Spal­lation Source(ESS) i Lund. Det motsvarar 1,8 miljarder kronor och är 10 procent av totalkostnaden.

Att den brittiska regeringen väljer att gå in som medfinansiär av ESS är viktigt för pro­jek­tet och ses av regeringen som en stor framgång för Sverige.

Den svenska regeringen har fört intensiva förhandlingar med både den brittiska regeringen och brit­tiska forsk­nings­myn­digheter under lång tid.

– Britterna har en högt kvalificerad forskning och är en tung vetenskapsnation. De kommer att till­föra mycket kunnande, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Källa: Rosenbad

Forskare i Lund har i ett stort internationellt projekt identifierat genetiska mutationer som ger ett kraftfullt skydd mot typ 2 diabetes. Det är första gången i diabetessammanhang som en mutation har vi­sat sig vara fördelaktig. Individer med mutationen insjuknar inte trots att de har flera av de klassiska riskfaktorerna, fetma, hög ålder och hälsoskadlig livsstil.

Forskarna identifierade 352 personers som hade typ 2 diabetes trots att risken hos dem på alla sätt borde ha varit låg. De var normalviktiga, relativt unga och hade en sund livsstil. För 406 per­soner var det tvärtom – de var gamla, överviktiga och hade en osund livsstil. Men de hade inte diabetes.

Källa: Lunds universitet

Frustrationen ökar vid internationella klimatkonferenser

I många länder skapar konflikterna mellan ekonomiska intressen och behoven av globala kli­mat­avtal frustration vid de internationella klimatkonferenserna.

Intresset för att skriva under internationella klimatavtal har minskat kraftigt. Sedan 2009 har många länder i Sydamerika, Afrika och Asien lämnat Kyotoprotokollet.

Motsättningarna mellan kravet på klimatavtal och behovet av ekonomisk utveckling i många länder har gjort att politikerna tvekar att skriva under avtalet.

De senaste bakslagen inom miljösamarbetet globalt visar att det behövs bättre strategier för att ro de internationella klimatavtalen i hamn.

När miljö- och klimatfrågor ställs mot nationella ekonomiska intressen saknar forskarna allt för ofta tillräckliga argument för att forskningen ska kunna hävda sig.

Det här visar att möjligheterna att skapa en hållbar samhällsutveckling globalt inte enbart handlar om teknik och naturvetenskap utan också om forskning som rör samhällsutveckling generellt.

Det behövs fler forskare inom samhällsvetenskap och humaniora som involveras i detta arbete för att vi ska komma vidare med klimatfrågorna.

Kenneth Leverbeck

Februari 2014